Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas Digihumaus-rapport: Coronapandemin kan vara början på en rättvis och hållbar digital övergång

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har idag 16.4.2021 publicerat Digihumaus 2021-rapporten "Perspektiv på det digitala språnget efter coronapandemin". Rapporten är en fortsättning på Digihumaus-rapporterna som publicerats under de två senaste åren. I 2021 års rapport fokuserar man på hur coronapandemin har påverkat samhället och den offentliga förvaltningen i Finland.

Vi behöver förmågan att föreställa oss och pröva på nya saker

Förändringen till följd av coronapandemin visade att en stor del av vårt samhälle var redo för ett snabbt digitalt språng. I maj 2020 övergick cirka 59 procent av arbetstagarna i Finland till distansarbete och den offentliga servicens e-tjänster ökade med 54 procent. Å andra sidan ökade pandemin också ojämlikheten i samhället: distansarbete eller elektronisk ärendehantering är inte möjligt för alla.

Enligt Janne Viskari, generaldirektör för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, visade coronapandemin på styrkorna i Finlands digitala infrastruktur, men också på dess outnyttjade potential för att göra människors liv smidigare.

"Ett samhälle som digitaliseras kräver att vi stärker en sådan förvaltning som har förmåga att föreställa sig och pröva på nya saker. Utvecklingen av offentliga tjänster till hybrider kräver en ständig förändring av förvaltningskulturen och tänkesättet inom den offentliga sektorn, så att utvecklingen av tjänsterna till huvudsakligen digital form inte åsidosätter andra serviceformer. Vårt lands starka elektroniska identitetshantering och basregister möjliggör mycket sådant som inte kan göras någon annanstans. Därför bör särskild uppmärksamhet fästas vid ansvarsfullhet. Till exempel automatiska tjänster kräver noggrann etisk avvägning med tanke på likabehandling, lagstiftning och förtroende”, säger Viskari.

Förtroende och digitala färdigheter i nyckelposition

I och med den digitala övergången blir digitala färdigheter allt viktigare. Under coronapandemin har rykten, konspirationsteorier, desinformation och cyberbrottslighet spridit sig och ökat instabiliteten. Digitala färdigheter håller på att bli en ny medborgarfärdighet som säkerställer människornas fulla möjligheter att vara en del av samhället och dess verksamhet. Digitaliseringen får inte vara en marginaliserande kraft, utan större uppmärksamhet än tidigare måste fästas vid tillgången till tjänster samt vid tjänsternas tillgänglighet och jämlikhet.

Viskari anser att det är viktigt att bygga upp och upprätthålla förtroende i vårt samhälle.

”Att upprätthålla och öka förtroendet är i framtiden de viktigaste målen och mätarna för framgång inom den offentliga förvaltningen. Förtroende väcks av ett samhälle där man upplever delaktighet och vars förvaltningsmekanismer är förståeliga och passande för en finländsk värdegrund”, bedömer Viskari.

Coronapandemin har visat hela världen att hotet mot hälsosäkerheten i allmänhet har underskattats. Viskari anser att hälsoriskerna i fortsättningen måste bedömas på ett helt nytt sätt och beaktas som en del av den övergripande säkerheten och staternas beredskapsplaner.
"Inte ens hälsoberedskap kan ses som en ö som är separat från det övriga samhället. I en komplex värld finns det många inbördes beroendeförhållanden, och i och med coronaviruset har det blivit beklagligt tydligt att vår modell för övergripande säkerhet har haft ett gapande hål beträffande pandemihot." 

Mer information om Digihumaus-rapporten

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, generaldirektör Janne Viskari, tfn 0295 536 000 (växel), [email protected]