Personbeteckningen

Personbeteckningen är ett identifieringssätt som individualiserar personerna bättre än enbart namnet. Det finns människor med samma namn, men inte två personer med exakt samma personbeteckning. Personbeteckningen är bestående.

Personbeteckningen används för att individualisera personer i olika myndigheters register och informationssystem samt i datatrafiken mellan dessa. I vissa fall kan även aktörer i den privata sektorn, såsom banker, försäkringsbolag och enskilda hälsovårdsproducenter behöva personbeteckningen för att säkerställa att uppgifterna införs i registret för rätt person. Ofta kan man sköta ärenden enbart med namn.

Personer som införs i Finlands befolkningsdatasystem ges en personbeteckning. Personbeteckningen togs i bruk i Finland på 1960-talet.

Det krävs inga åtgärder av föräldrarna för att ett barn som föds i Finland ska få en personbeteckning. Sjukhuset meddelar uppgifterna om det nyfödda barnet direkt till befolkningsdatasystemet. I samband med registreringen av födelseuppgifter antecknas en personbeteckning för barnet i befolkningsdatasystemet.

En finsk medborgare född utomlands får en personbeteckning då Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata på begäran av föräldrarna har registrerat barnet i befolkningsdatasystemet.

Ett barn som adopteras från utlandet får vanligen en personbeteckning efter sin ankomst till Finland. Barn som adopteras från vissa särskilda länder får dock personbeteckning redan innan ankomsten.

En utländsk medborgare som flyttar till Finland får en personbeteckning då han/hon i samband med beviljandet av uppehållstillstånd eller på egen begäran registretats i befolkningsdatasystemet.

Personbeteckningen är bestående. En personbeteckning kan endast ändras om födelsedatumet eller könet är fel eller om personen fastställs tillhöra det motsatta könet. Dessutom kan personbeteckningen i mycket exceptionella fall ändras för att skydda en person, om dennes hälsa eller säkerhet hotas eller om en annan person upprepade gånger har missbrukat beteckningen.

Obs! Personbeteckningen förnyas. Inga ändringar sker i de befintliga personbeteckningarna. Tilläggsinformation om reformen på sidan Revidering av personbeteckningen.

Länkar till lagar som berör ärendet

Lag om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 661/2009, 11 §

Vanliga frågor

Du behöver personbeteckningen till exempel för att ansöka om pensioner och andra förmåner för medborgare. Personbeteckningen behövs också för utbetalning av löner och arvoden för att pengarna ska gå till rätt person.

Omsorgsfullt bruk av personbeteckningen minskar riskerna för felregistreringar och ökar således skyddet för individens personuppgifter. Personbeteckningen behövs ändå inte alltid. Ofta kan du sköta ärenden enbart med namn.

Karin Köckermans personbeteckning är 131052-308T. Födelsetiden, 131052, anger dagen, månaden och året då Karin är född.

Tecknet efter födelsetiden anger födelseårhundradet. Karins tecken för århundradet är ett bindestreck (-), eftersom hon är född på 1900-talet. Hos personer som är födda på 1800-talet är det ett plustecken (+) och för dem som är födda på 2000-talet bokstaven A.

Personer som har samma födelsetid skiljs från varandra med individnummer, som i Karins fall är 308. Hos män är numret udda och hos kvinnor jämt. I praktiken är individnumret ett tal mellan 002 och 899.

Personbeteckningen berättar exempelvis inte huruvida personen har en hemkommun i Finland eller vistas lagligt i landet. Du kan heller inte bestyrka din identitet genom att uppge din personbeteckning.

Kontrollbeteckningen utgörs av en siffra eller en bokstav som är det sista tecknet i personbeteckningen. Den får man genom att dividera det niosiffriga talet som bildas av födelsetiden och individnumret med 31.

Kontrolltecknet bestäms på basis av divisionsresten enligt vidstående tabell:

Rest = kontrolltecken

0 = 0

1 = 1

2 = 2

3 = 3

4 = 4

5 = 5

6 = 6

7 = 7

8 = 8

9 = 9

10 = A

11 = B

12 = C

13 = D

14 = E

15 = F

16 = H

17 = J

18 = K

19 = L

20 = M

21 = N

22 = P

23 = R

24 = S

25 = T

26 = U

27 = V

28 = W

29 = X

30 = Y

När man med räknemaskin räknar ut resten som anger kontroltecknet i personbeteckningen och resultatet blir ett decimaltal gör man på följande sätt: decimalsiffran efter kommatecknet multipliceras med 31 och resultatet avrundas till närmaste heltal enligt följande exempel.

Karin Köckermans personbeteckning är 131052-308T. Numret 131052308 divideras med 31 varvid resultatet, beroende på vilken precision räknemaskinen har, kan bli exempelvis decimaltalet 4227493,8064516129032258064516129.

När nummerserien 0,8064516129032258064516129 multipliceras med 31 blir resultatet 24,9999999999999999999999999. Detta avrundas till närmaste heltal som är 25 och motsvaras av kontrolltecknet T.

Om ett barn fötts hemma eller någon annanstans än på en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården ska den läkare, barnmorska, sjukskötare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som har bistått modern anmäla ett barn som fötts levande till befolkningsdatasystemet (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata).

Anmälan görs med blanketten ”Anmälan om födelse till befolkningsdatasystemet”. Blanketten fylls i och skickas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast dagen efter förlossningen eller senast dagen efter att barnets födelse har anmälts till verksamhetsenheten inom hälso- och sjukvården eller den yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvården.

Om ett barn föds utan bistånd av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska modern själv eller barnets vårdnadshavare anmäla födseln till en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, som i sin tur ska anmäla födseln till befolkningsdatasystemet (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata). Blanketterna fås hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Ge respons och lämna utvecklingsförslag

Personbeteckningen

Länkar till lagar som berör ärendet

Vanliga frågor

Vad behövs personbeteckningen för?

Vad berättar personbeteckningen?

Hur bestäms kontrolltecknet?

Hur får barnet en personbeteckning, om förlossningen sker hemma eller annanstans med bistånd av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården?

Hur får barnet en personbeteckning, om förlossningen sker hemma eller annanstans utan bistånd av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården?