Revidering av personbeteckning

Personbeteckningssystemet revideras. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata gör förändringarna i de service som myndigheten ansvarar för, som i omfattande grad också används av andra organisationer. Reformen kräver åtgärder även av andra organisationer i vars egna system personbeteckningen används.

Reformen kräver inga åtgärder av privatpersoner. Vi slopar inte de nuvarande personbeteckningarna dvs. beviljade personbeteckningar förblir oförändrade.

Varför reformeras personbeteckningen?

I den nuvarande modellen finns det ett begränsat antal personbeteckningar per dag och vissa dagar är beteckningarna nära att ta slut. De mest akuta ändringsbehoven av systemet gäller att säkerställa att det finns tillräckligt med personbeteckningar till förfogande. De nuvarande personbeteckningarna ändras inte.

I ett senare skede av reformen införs en parallell identifieringskod vid sidan av den nuvarande personbeteckningen och de nya personbeteckningarna görs könsneutrala. Dessutom införs möjligheten till distansregistrering för dem som flyttar från utlandet till Finland på grund av arbete eller studier.

Revideringen av personbeteckning

  • Garanterar att det finns tillräckligt personbeteckningar
  • Gör det lättare för utlänningar att anlita finländska tjänster
  • Gör användningen av den nya identifieringskoden möjlig
  • Förbättrar jämlikheten genom att eliminera könsuppgifter från de nya personbeteckningarna

Lagstiftning och tidtabell

Reformen förutsätter ändringar i lagstiftningen för att kunna förverkligas, och lagstiftningen bestämmer tidtabellen.

  • Den 1 januari 2023 träder en förordning om nya skiljemarkörer i kraft som möjliggör att det finns tillräckligt med personbeteckningar i befolkningsdatasystemet.
  • Ett lagförslag lämnades till riksdagen 15.9.2022.
    • Enligt propositionen ska lagen träda i kraft och distansregistrering och identifieringskod ska införas i befolkningsdatasystemet 1 september 2023.
    • Enligt lagförslaget ska ändringarna som gäller könsneutral personbeteckning träda i kraft den 1 januari 2027.

Personbeteckningarnas tillräcklighet säkerställs med nya markörer

Personbeteckningen består av födelsedatum, individuellt nummer och kontrolltecken. Med det individuella numret skiljer man åt personer med samma födelsedatum. För att bevilja individnumret registreras personens könstillhörighet i befolkningsdatasystemet, man eller en kvinna. Det individuella numret består av en skiljemarkör och ett tresiffrigt tal, som är udda för män och jämnt för kvinnor.

Genom att införa nya skiljetecken säkerställs att personbeteckningarna räcker till. Efter att man börjat använda de nya skiljetecknen är personbeteckningen inte längre unik utan skiljetecken. Tidigare har man i systemen kunnat låta bli att beakta skiljetecknet, men efter idrifttagningen av de nya skiljetecknen kan man inte längre göra så. Till exempel för fiktiva personbeteckningar 100190-999P eller 100190Y999P är skiljetecknet den enda skillnaden mellan olika personer.

Efter reformen är markörerna

  • För personer födda 2000 eller senare är bokstäverna nuvarande A och nya B, C, D, E, F.
  • För personer födda på 1900-talet det nuvarande bindestrecket (-) eller de nya bokstäverna Y, X, W, V, U.
  • Det nuvarande plustecknet (+) för personer födda på 1800-talet, inga nya markörer.

Testa en ny typ av personbeteckning

I Excel-tabellen finns fiktiva testpersoner med nya skiljetecken. Med materialet kan ni testa hur de nya personbeteckningarna fungerar i ert eget system.

Uppskattad tidtabell för idrifttagning av de nya markörerna

Situationen 11/2022: Enligt en aktuell uppskattning ges nya skiljemarkörer för personbeteckningen med stöd av den nya förordningen för första gången i april 2024.

Uppskattningen grundar sig på den genomsnittliga mängden beviljade personbeteckningar 2016-2021 och på uppskattningen av det framtida behovet av att bevilja personbeteckningar. Om behovet av personbeteckningar ökar till exempel på grund av arbetsrelaterad inflyttning kan man börja tillämpa de nya markörerna redan tidigare.

Distansregistrering

Enligt lagförslaget ska distansregistrering tas i bruk i befolkningsdatasystemet den 1 september 2023 på följande sätt:

En utländsk person som ska flytta till Finland kan genom självbetjäning registrera sina uppgifter i befolkningsdatasystemet och få en finländsk personbeteckning redan innan hen kommer till Finland. Registrering på distans görs med ett e-kommunikationsverktyg för utländska personer i en mobilapp (Suomi.fi-plånbok), vilken utvecklas vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som en del av reformen av den digitala identiteten. 

Identiteten på den som registrerar sig med distansregistreringsförfarandet säkerställs automatiskt med hjälp av chipet i passet och ansiktsigenkänningsprogrammet.

En organisation måste ändra sitt datatillstånd för att kunna inkludera distansregistreringen i det egna datasystemet. En ny uppgift som följer med data är identifieringssättet, med hjälp av vilket man kan urskilja distansregistrerade och identifierade på annat sätt. Om organisationen inte behöver uppgifter om distansregistrering behöver den inte heller göra ändringar i sitt datatillstånd.

Testa sökning av distansregistrerade i befolkningsdatasystemet

I Excel-tabellen finns fiktiva testpersoner som är distansregistrerade och har identifieringskoder (HYT). Med materialet kan ni testa hur de fungerar i ert eget system.

Identifieringskod

Enligt lagförslaget ska identifieringskoden införas i befolkningsdatasystemet den 1 september 2023 på följande sätt:

Den nya identifieringskoden är helt oberoende av personuppgifterna och man kan till exempel inte sluta sig till personens ålder av koden. Den nya identifieringskoden läggs i befolkningsdatasystemet till varje person med finländsk personbeteckning. Beteckningen ska bestå av 11 tecken.

Den nya identifieringskoden ersätter inte personbeteckningen. Företag, samfund och myndigheter som exempelvis av dataskyddsskäl inte vill behandla personbeteckningar kan frivilligt börja använda identifieringskoden.

Frivilligt för organisationer att börja använda identifikationskoden

Det är frivilligt för organisationer att börja använda identifikationskoden. Således uppstår kostnader endast för organisationer som beslutar att börja använda koden. Kostnaderna uppstår i huvudsak av systemuppdateringar. Varje organisation beslutar själv om tidsschemat för att börja använda identifieringskoden.

Organisationer som inte börjar använda den nya identifikationskoden fortsätter att använda personbeteckningen som hittills.

Den nya personbeteckningen är könsneutral

Enligt lagförslaget kan könet inte längre härledas från personbeteckningens individuella nummer från och med den 1 januari 2027. Individnumret är den tresiffriga koden efter skiljetecknet och som avslöjar könet. För närvarande är det jämna siffror för kvinnor och udda siffror för män. I personbeteckningar som beviljats efter reformen är det individnumret slumpmässigt. De nuvarande personbeteckningarna ändras inte.

Mer information om reformen

Skicka ett meddelande i allmänna frågor om personbeteckningsförnyelsen till [email protected]

Det ordnas regelbundet infomöten om reformen av personbeteckningen. Tidpunkten för nästa infomöte och anmälningslänken publiceras på sidan evenemang (dvv.fi/tapahtumat).

Allmän information om reformen finns på Finansministeriets webbsidor. - Information om projektet som pågår vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata finns på projektsidan.

Vanliga frågor

Nedan finns svar på vanliga frågor om reformen av personbeteckningen. Fler frågor och svar om ämnet finns också på finansministeriets webbplats