De viktigaste projekten vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

Bakom projektet ligger behovet av att garantera medborgarnas möjligheter att uträtta ärenden elektroniskt i alla tjänster inom den offentliga förvaltningen. Projektets mål är att vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

• kan personkunder uträtta ärenden elektroniskt
• är ärendehanteringen i personkundernas tjänster digitaliserad 

I detta rättsskyddsprojekt fokuserar man på att digitalisera kundrådgivningskanalerna, förmyndarverksamheten och familje- och arvsrättsliga tjänster samt på att utveckla en gemensam lösning för ärendehantering. 

Projektet inleds den 1 januari 2022 och avslutas den 31 december 2028. Projektledare är Tom Marsti. 

Mer information: Tom Marsti, direktör, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, [email protected], tfn 0295 536 006

Målet med VAAKA-projektet var att MDB:s tjänster för personkunder ska vara tillgängliga digitalt och att ämbetsverkets ärendehantering och arkivering digitaliseras.

Projektets viktigaste resultat är till exempel

• elektronisk behandling av årsredovisningarna för allmänna intressebevakare (inom förmyndarverksamheten)
• elektronisk behandling av intyg och utdrag som beställts från befolkningsdatasystemet (t.ex. levnadsintyg, hemvistintyg, äktenskapsintyg och födelseintyg) och beställningar av Apostille-intyg
• namnändringstjänsten (ändring av för- eller efternamn)
• tjänst för anmälan av vårdnadsuppgifter för kommuner och tingsrätter
• elektronisk behandling av arvskiftes- och försäljningstillstånd inom den allmänna intressebevakningen
• genomförande av en specificerande lägenhetsbeteckning i befolkningsdatasystemet.

VAAKA-projektet fusioneras från och med början av 2022 med projektet för ett starkare rättsskydd för medborgarna med digitalisering. 

JUDO-projektet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utvecklar ledningen av den digitala säkerheten och riskhanteringen, övningsverksamheten samt den digitala säkerhetskulturen och -kompetensen.

År 2020 inledde man inom JUDO-projektet dessutom nya uppgifter för att utveckla kommunernas digitala säkerhet, informationssäkerhetsarkitektur och molntjänsternas säkerhet.

De uppgifter i anslutning till beredningen av rekommendationerna i informationshanteringslagen som tidigare hörde till projektet har överförts till Informationshanteringsnämnden.

JUDO-projektet grundar sig på Utvecklingsprogrammet för digital säkerhet inom den offentliga förvaltningen (presentationsblad på svenska) samt principbeslutet Digital säkerhet inom den offentliga förvaltningen och dess genomförandeplan (Haukka).

Mer information: Erja Kinnunen, ledande sakkunnig, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, [email protected], tfn. 0295 535 230

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata deltar tillsammans med Polisstyrelsen i finansministeriets utvecklingsprojekt för digital identitet. I enlighet med regeringsprogrammet är målet med projektet att främja möjligheten till elektronisk identifiering för finska medborgare och alla som uträttar ärenden i finländska tjänster samt att främja utvecklingen av fungerande identifieringslösningar.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas roll i projektet är att vid sidan av pass och identitetskort producera ett nytt, helt digitalt identitetsbevis som gör det möjligt att påvisa och styrka sin identitet både i elektronisk kommunikation och i samband med besöksärenden. Utvecklingsarbetet sker i omfattande samarbete med olika intressentgrupper.

Målet är att utveckla en digital identitetslösning för medborgarna som underlättar vardagen och är långvarig. Den anpassar sig efter det föränderliga samhällets behov och lämpar sig för nya digitala plattformar i takt med att de utvecklas. Lösningen beaktar olika användare och främjar på så sätt likabehandling.

Avsikten är att den nya lösningen i framtiden ska göra det möjligt att utöver identiteten även påvisa personens rättigheter och tillstånd (till exempel körrätt, studiestatus eller vapentillstånd).

Läs mer on förnyelsen av den digitala identiteten>>

Läs mer på finansministeriets projektsida >>

Tilläggsuppgifter: Riitta Partala, utvecklingschef, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, [email protected], tfn. 0295 535 044

HEUKO-projektet koordinerar och stöder drifttagningen av ändringarna

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata deltar i finansministeriets projekt för att revidera personbeteckningen (HETU-projektet). Mer information på finansministeriets projektsida. Syftet med projektet är att revidera personbeteckningssystemet och utveckla den statsgaranterade identiteten med beaktande av personbeteckningarnas tillräcklighet. Man vill avlägsna de nya kodernas könsbundenhet och göra det smidigare för utlänningar att uträtta ärenden genom att utvidga gruppen av mottagare av personbeteckningen, samt förebygga användningen av personbeteckningar för identifiering. Genomförandet av reformen förutsätter ändringar i lagstiftningen.

Reformen förutsätter ändringar i befolkningsdatasystemet (BDS). Vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata pågår ett HEUKO-projekt för drifttagning (8.12.2021-31.3.2023) för att genomföra reformerna inom HETU-projektet. Projektet koordinerar helheten för omfattande drifttagning i MDB:s tjänster och stöder kundernas ibruktagande av förnyelserna. Projektets primära syfte är att i början av år 2023 möjliggöra drifttagning av alla MDB:s tjänster som krävs för HETU-projektets författningsändringar.

HEUKO-projektets mål

Lösning för personbeteckningens tillräcklighet

Det finns ett begränsat antal personbeteckningar per dag och år, oberoende av århundrade. På grund av det begränsade antalet personbeteckningar behövs som lösning utöver de nuvarande skiljetecknen (+, - och A) även nya skiljetecken för att säkerställa att det finns tillräckligt med personbeteckningar. Inga ändringar sker i de befintliga personbeteckningarna. Mer information om personbeteckningen.

Distansregistrering av utlänningar

Man gör det möjligt att skapa en identitet tidigare, i början av ärendehanteringsprocessen, och gör det möjligt att registrera utlänningar via den elektroniska dataregistreringsprocessen i syfte att göra uträttandet av myndighetsärenden smidigare. Reformen genomförs i samarbete med projektet Digital identitet. Mer om distansregistrering och genomförande av ett utländskt digitalt kommunikationsmedel.

Ny identifieringskod - genomförande av BDS

Syftet är att skapa en parallell identifieringskod för den nuvarande personbeteckningen som kan användas i stället för personbeteckningen till exempel i olika situationer där e-tjänster används samt vid informationsutbyte. Den nya identifieringskoden ersätter inte personbeteckningen. Organisationerna kan använda en parallell identifieringskod i stället för personbeteckningen, men det är inte obligatoriskt. Man förbereder sig på att ersätta personbeteckningen på lång sikt i samhället, men ingen planerad tidtabell har fastställts för den. Personbeteckningen kan användas på nuvarande sätt.

Tilläggsinformation om reformens konsekvenser hittar du på sidan Revidering av personbeteckningen.

Mer information:

Markus Maunula, specialsakkunnig, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, , fö[email protected]

Mer information på adressen: [email protected]

Målet med det nationella AuroraAI-programmet är att med hjälp av artificiell intelligens underlätta tillgången till tjänster i rätt tid och på ett personligt sätt i olika livssituationer. På så sätt vill man minska springandet från lucka till lucka i ärendehändelser och främja kostnadseffektiviteten särskilt i tillhandahållandet av offentliga tjänster. Finansministeriet ansvarar för AuroraAI-programmet.

Programmet består av tre delhelheter. Av dessa ansvarar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för genomförandet och underhållet av kärnkomponenterna i AuroraAI-nätverket. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata genomför en teknisk plattform som bildar stomnätet för artificiell intelligens. AuroraAI-nätverket erbjuder i framtiden en smart distributionskanal för service som tillhandahålls av olika organisationer och ett sätt för växelverkan mellan organisationer. Avsikten är att AuroraAI-nätverket tas i bruk stegvis före utgången av 2022.

Läs mer på finansministeriets webbplats:

• AuroraAI-nätverket
• Nationella AI-programmet AuroraAI

Tilläggsuppgifter: Tuire Vuolasvirta, utvecklingschef, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, [email protected], tfn. 0295 535 355

Ett av målen i regeringsprogrammet är att Finland ska vara känt som en föregångare, där de möjligheter som digitaliseringen och den tekniska utvecklingen medför utvecklas och tas i bruk över förvaltnings- och sektorsgränser. Målet är att öka den offentliga sektorns teknologi- och digitaliseringsförmåga samt utveckla samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn.

Programmet för främjande av digitaliseringen (Digiprogrammet) har byggts upp för att verkställa dessa mål i regeringsprogrammet. Programmet stöder och uppmuntrar myndigheterna att göra sina tjänster tillgängliga för medborgare och företag i digital form senast 2023.

Målen för digiprogrammet fram till år 2023 är:

• Medborgarna och företagen har tillgång till digitala offentliga tjänster av hög kvalitet åtminstone enligt kraven i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster.
• Pappers- och besökstjänsterna för dem som idkar näringsverksamhet har minskat avsevärt och det erbjuds flera företagstjänster som endast är digitala.
• Digitalt stöd erbjuds i hela landet och utvecklas för att även betjäna dem som bedriver näringsverksamhet.

Digiprogrammet vid MDB 2020-2021

Vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inriktas arbetet (i två separata projekt) på följande helheter:

• Digitalt stöd för företag och samfund, för vilket målet är att utreda företagens och samfundens behov och utbud av digitalt stöd samt att utreda hur företag och samfund stöds vid övergången till digital ärendehantering
• Vidareutveckling av Suomi.fi-tjänsterna, där tjänsten Meddelanden och Fullmakter vidareutvecklas så att de bättre motsvarar verksamheten hos dem som bedriver näringsverksamhet och myndigheternas verksamhet samt
• Utveckling av kvalitetsverktyg med hjälp av vilka de som deltar i utvecklingen av digitala tjänster och de som ansvarar för tjänsterna kan utveckla bättre, mer kundorienterade och mer tillgängliga digitala tjänster. Kvalitetsverktygshelheten består av ett självutvärderingsverktyg, ett användarresponsverktyg, en sammanställning av de uppgifter som samlas in med hjälp av verktygen samt uppgifter om användningsgraden.

Mer information

• Programmet för främjande av digitalisering (finansministeriet)
• Digistöd för företag och samfund

regeringsprogrammet som ska främja digitaliseringen. Målet med programmet är att med hjälp av Suomi.fi-tjänsterna främja och utveckla digitaliseringen av social- och hälsovården i enlighet med den övergripande social- och hälsovårdsarkitekturen och säkerställa kompatibiliteten mellan både nationella och regionala IT-system.

ICT-förändringsprogrammet stöder och finansierar via SHM:s strukturreformprojekt 25 separata statsunderstödsprojekt för sjukvårdsdistrikten och samkommunerna i välfärdsområdena. MDB och DigiFinland samarbetar intensivt i projekten, som övervakas av Institutet för hälsa och välfärd (THL), och fungerar som stöd för social- och hälsovårdsorganisationerna.

Resultaten av programmet:

• Medborgarna övergår allt mer till att använda digitala tjänster inom social- och hälsovårdstjänsterna.
• Kostnadsökningen stävjas inom social- och hälsovårdssektorns tjänster genom att interoperabiliteten utvecklas.
• Kvaliteten på den service kunderna får ökar bland annat genom allt mer omfattande elektronisk kommunikation (ökad användning av tjänsten Meddelanden bland medborgarna) och möjligheter att uträtta ärenden åt andra (bl.a. att utöka uträttandet av ärenden till digitala kanaler i situationer där kunden inte ens själv uträttar ärenden digitalt).

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har följande mål:

• Effektivt ibruktagande av elektroniska stödtjänster inom social- och hälsovårdstjänsterna
  Målet är att i synnerhet öka användningen av Meddelande- och Fullmakter-tjänsterna i social- och hälsovårdssektorns tjänster samt främja ibruktagandet av andra Suomi.fi-tjänster (informationsleden, avgifter, identifiering, servicedatalagret).
• Suomi.fi och servicedatalagret utnyttjas i jämförelsen av digitala social- och hälsovårdstjänster
  Målet är att publicera en jämförelsefunktion för social- och hälsovårdstjänsterna som en del av Suomi.fi-webbtjänsten. På så sätt hittar medborgaren centraliserat social- och hälsovårdstjänsterna i den egna kommunen i Suomi.fi-webbtjänsten och kan jämföra olika social- och hälsovårdsproducenter med kvalitativt granskad information.
• Informationsleden som stöd för integration och interoperabilitet
  Målet är att öka användningen av Suomi.fi-informationsleden i social- och hälsovårdssektorns tjänster.

Finland är ordförande för Nordiska ministerrådet 2021. Målet med projektet ”Världens smidigaste vardag och rörlighet mellan länder med hjälp av digitalisering” som hör till ordförandeskapet är att göra vardagen och rörligheten över gränserna smidigare för människor och företag genom att främja informationsutbytet mellan myndigheterna i de nordiska länderna.

Inom projektet skapas en verksamhetsmodell och god praxis för att stärka och effektivisera det gränsöverskridande informationsutbytet.

I projektet granskas informationsutbytet och den gränsöverskridande vardagen med hjälp av tre helheter:

1. Studier i ett annat nordiskt land och i Baltikum (Utbildningsstyrelsen ansvarar för arbetspaketet)
2. Anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster i ett annat nordiskt land eller i Baltikum (Institutet för hälsa och välfärd THL ansvarar för arbetspaketet)
3. Sökning av författningsinformation i de nordiska och baltiska ländernas lagstiftning (justitieministeriet ansvarar för arbetspaketet)

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata leder genomförandet av projektet och koordinerar arbetet i projektets arbetsgrupper.

Läs mer i finansministeriets meddelande: Världens smidigaste vardag och rörlighet mellan länder med hjälp av digitalisering