Allmänt om diskussionerna:

• Man förde diskussioner om fem teman.

• I diskussionerna deltog sammanlagt 95 personer.

• Diskussionerna ordnades som samarbeten.

Diskussion: Digital bildning tryggar demokratin

Diskussionen ordnades som en del av Bildningsveckan i samarbete med Medborgarforumet.

• För att den digitala kompetensen ska omfatta bildning och försvar av demokratin innefattar den också värderingar. Många av demokratins motkrafter har stor digital kompetens. Det är ingen garanti för demokratin, utan tvärtom lyckas de propagera för sin sak på bred front med god digital kompetens.
• Det behövs mer mod att försvara sina egna värderingar i den digitala världen. Å andra sidan behöver vi också mod att utmana våra egna fördomar för att världsbilderna inte ska differentieras.
• Demokratifostran påverkar också den digitala världen. Mer demokratifostran behövs. Vi borde kunna sänka tröskeln för att delta i debatten.
   

Diskussion: Digitalt stöd för äldre och uträttande av ärenden på någon annans vägnar

 

• Det är viktigt för personer i alla åldrar att på förhand förbereda sig på att funktionsförmågan kan försämras. Till exempel sparar en intressebevakningsfullmakt på förhand många bekymmer, såsom utmaningar i anslutning till inofficiell ärendehantering på någon annans vägnar. Dessutom är handlingar som upprättats för intressebevakningsfullmakten inte huggna i sten. Fullmaktens innehåll och personer kan alltid ändras när de har gjorts upp på förhand!
• Vikten av digitalt stöd i övergångsskedet. Många arbetsgivare anser det inte vara viktigt att satsa på att utveckla den digitala kompetensen hos arbetstagare som går i pension inom några år. Men det är ändå viktigt, eftersom arbetstagaren behöver digitala färdigheter även efter arbetslivets slut. En del fortsätter också att arbeta efter pensionen. Äldre personer är en mångsidig grupp! En del blir utanför det digitala och för dem är det viktigt att identifiera de orsaker som leder till detta. Och när digitalt stöd ges är det viktigt att det ges i takt med och med förståelse för de äldre.
   
• Äldre personer tas alltför sällan med i att utveckla tjänsterna. Detta bör tjänsteleverantörerna fästa uppmärksamhet vid. 
   

Diskussion: Individernas digitala autonomi och självbestämmanderätt

Diskussionen ordnades i samarbete med Sitra.

• Algoritmernas transparens bör ökas. Algoritmerna på både den privata och den offentliga sidan förblir dolda. Det är svårt att stärka förtroendet för algoritmerna om man inte kan förstå algoritmernas funktionslogik. Dolda algoritmer försämrar självbestämmanderätten.
   

• Förståelsen för till exempel integriteten inom den digitala sektorn ökar. Detta syns redan nu i människors beteende i den digitala miljön.
   

• Alla digitala tjänster är inte likadana. Det är en annan sak om man till exempel gör en skattedeklaration eller använder en plattform i sociala medier eller en sökmotor. Identifierar vi skillnaderna mellan olika digitala tjänster till exempel ur ett förtroendeperspektiv i tillräcklig grad?

 

Diskussion: Personer i arbetsför ålder (25–64 år)

 

• Uppfattningen om sig själv som elev påverkar inlärningsmotivationen. Att man inte behärskar alla digitala färdigheter beror inte på bristande inlärningsförmåga. Ofta finns det negativa uppfattningar om sig själv som inlärare och de hindrar oss från att söka in i lärande situationer. Det behövs mer inlärningspositivitet!
• För personer i arbetslivet är organisationens digitala kompetens och möjliggörande av lärande viktigt. Att lära sig nya digitala färdigheter i små helheter, kollegialt lärande och de möjligheter chefen erbjuder att utveckla digitala färdigheter stärker den digitala kompetensen hos personer i arbetslivet.
   
• Allas kompetens måste lyftas fram. Det finns många typer av digital kompetens och det är viktigt att identifiera den både på individ- och organisationsnivå. Att synliggöra kompetensen uppmuntrar människor att vidareutveckla sin kompetens.
  ​​​​​​​

Diskussion: Unga som blir självständiga och unga vuxna (-24 år)

• Den unga ska mötas empatiskt och uppmuntrande i tjänsterna. Vi ger den unga den tid som behövs för att sköta ärendet utan känsla av brådska. Vuxna borde vara känsliga för att identifiera vilken bakgrund och vilka resurser den unga har att använda digitala tjänster.
   
• Det är viktigt att erbjuda olika servicekanaler. Det kan till exempel vara lättare för en del att uträtta ärenden i chatten än i telefonen med egen röst och eget namn. För andra kan det vara utmanande att uträtta ärenden skriftligen.
   
• Det är inte alltid fråga om den ungas motivation, utan det är fråga om utmaningar i anslutning till uträttandet av ärenden och tjänsten. Planeringen av tjänsterna borde göras med hjälp av tjänstedesign så att de unga tas med i planeringen. Här är det viktigt att beakta alla slags unga, inte de som är mest aktiva.

Teman för diskussionerna

• Unga som blir självständiga och unga vuxna: 
  • Övergången till att börja sköta sina egna ärenden digitalt går inte alltid friktionsfritt för unga och unga vuxna eftersom myndighetsprocesserna och -systemen ofta är främmande. Hur skulle vi kunna stärka det digitala modet hos unga som blir självständiga och unga vuxna? Marika Tähti (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) fungerar som sekreterare för diskussionen.
• Ge personer i arbetsför ålder digitalt mod:
  • Många personer i arbetsför ålder upplever att den egna digitala kompetensen inte hålls uppdaterad. Självförtroendet när det gäller digitalisering börjar ofta bli sämre redan vid 45 års ålder. Hur skulle man kunna stärka det digitala modet hos personer i arbetsför ålder? Mirva Gullman (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) fungerar som sekreterare för diskussionen.
• Äldre personer:
  • Många äldre får stöd i digitala ärenden. Men tänk om stödet inte räcker till? När kan eller måste man uträtta ärenden på någon annans vägnar i stället för att enbart ge stöd och hur ska man göra det? Henriikka Eloluoto (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) fungerar som sekreterare för diskussionen.
• Digital bildning tryggar demokratin:
  • För att förverkliga demokratin krävs en förmåga att agera på ett ansvarsfullt sätt i den digitala miljön. Vad borde man kunna och veta för att det här ska vara möjligt? Anna Kirstinä och Maiju Hirviniemi (Medborgarforumet) fungerar som sekreterare för diskussionen.
• Digitaliseringens inverkan på självbestämmanderätten, aktörskapet och delaktigheten:
  • I dryftas bland annat nuläget vad gäller individernas digitala autonomi, dess direkta inverkan på förverkligandet av demokratin samt, å andra sidan, möjligheterna att förbättra delaktigheten genom digitaliseringen. Tiina Härkönen och Rosa-Maria Mäkelä (Sitra) fungerar som sekreterare för diskussionen.

Allmänt om diskussionerna:

• Man förde diskussioner om fyra teman.

• I diskussionerna deltog sammanlagt 44 personer.

• Diskussionerna ordnades som samarbeten.
   

Digital kompetens som skaffats för arbetet

• Även digital kompetens som samlats in i ”civilt” bidrar till arbetslivets kompetens – man identifierar inte alltid att man i själva verket övar på de färdigheter som behövs i sitt arbete
• Arbetets innehåll har förändrats och förändras hela tiden, men de digitala färdigheter som behövs för detta lyfts inte fram tillräckligt. I organisationerna bör man identifiera vilka digitala färdigheter som krävs i arbetsuppgifterna. Därefter kan man till exempel i utvecklingssamtalen tillsammans identifiera i vilka färdigheter det finns behov av att utveckla kompetensen, planera hur kompetensen uppnås och reservera tid för detta.
• Olika inlärningsrelaterade utmaningar kan också vara hinder för studierna. Var och en behöver en möjlighet att lära sig på sin egen nivå (lättläst språk, hjälpmedel osv.)

Digital kompetens som man lär sig i arbetet

• Användningen av digitala verktyg och färdigheter är en naturlig del av arbetet. Kompetensen har ofta utvecklats på lång sikt och den egna digitala kompetensen identifieras inte till alla delar.
• ”De som kan, de gör.” Mer digitala kollegor sköter ibland ärenden för personer med svagare digitala färdigheter. I organisationerna behövs utrymme och planmässighet för att lära sig nya färdigheter och utveckla varje anställds kompetens.
• Det är viktigt att dela kompetens och identifiera styrkor i arbetsgemenskapen. Med hjälp av digitala mentorer eller andra anställda som är motiverade av digitala frågor har man skapat konkreta modeller för att stöda digitala färdigheter i arbetsgemenskaperna.

Digital kompetens hos personer utanför arbetslivet

Diskussionen ordnades i samarbete med Etelä-Suomen Klubitalot ESKOT ry.

• Det kan finnas en hög tröskel för att lära sig digitala färdigheter om man inte genast kan se någon direkt nytta av färdigheterna. Att till exempel lära sig de digitala färdigheter som behövs i arbetet på fritiden och under jobbsökningen motiverar inte nödvändigtvis, eftersom färdigheterna inte genast kommer till användning. Outnyttjade färdigheter glöms också snabbt bort. Det kan också vara svårt att identifiera nivån på den egna digitala kompetensen och vilka färdigheter som ännu borde övas.
• Alla har inte en egen apparat, eftersom den ekonomiska situationen för många personer utanför arbetslivet kan vara svag. Det borde finnas trygga och icke-brådskande platser för att sköta sina egna ärenden digitalt i större utsträckning. Man kan till exempel inte delta i en distansläkarmottagning eller arbetsintervju i bibliotekets aula.
• Personer utanför arbetslivet är en mångsidig grupp. Orsaken till att man står utanför arbetslivet kan vara ålder, hälsotillstånd eller livssituation. Alla utanför arbetslivet är inte okunniga om digital kompetens. En del kan vara mycket digitala, men till exempel bristande kunskaper i finska hindrar användningen av digitala tjänster på finska. Det finns till exempel efterfrågan på engelskspråkiga jobbsökningskurser för personer med högre utbildning.

Identifiering och erkännande av digital kompetens

Diskussionen ordnades i samarbete med Utbildningsstyrelsen.

• Ett bra sätt att identifiera och erkänna kompetens är digitala kompetensmärken. De utnyttjas redan i stor utsträckning och responsen på dem har varit positiv.
• Arbetsplatserna har mycket digital kompetens men den har inte synliggjorts. Att identifiera den och skapa en inlärningskultur i arbetsgemenskapen kan främja utvecklingen av personalens kompetens. Kamratstöd och olika inlärningsformer bör också beaktas.
• I utvecklingen av digitala färdigheter och digitalt mod kan tron på de egna färdigheterna och inlärningsidentiteten vara ett hinder. Identifiering av befintlig kompetens kan ha en positiv inverkan på detta.

Teman för diskussionerna

Digital kompetens som samlas i arbetet

• Största delen av den kompetens som behövs i arbetet samlas i arbetet, genom att arbeta. Hur kan vi stöda lärandet och självständigt lärande av nya saker? Hur kan vi synliggöra den kompetens som samlats i arbetet? Mika Lillman, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, fungerar som sekreterare för diskussionen

Digital kompetens som skaffats för arbetet

• Finländarna är ett utbildningsvänligt folk som gärna deltar i studier, utbildningar och kurser – ibland finns det mer iver än möjligheter. Vilka hinder för studier kan man stöta på? Hur kan vi övervinna dessa hinder? Marika Tähti (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) fungerar som sekreterare för diskussionen.

Digital kompetens hos personer utanför arbetslivet

• Digitaliseringen framskrider i snabb takt och arbetslivet genomgår också andra grundläggande förändringar. Hur kan vi säkerställa att kompetensen hos dem som står utanför arbetslivet hålls i nivå med arbetslivets behov? Anette Puolakka, Etelä-Suomen Klubitalot ESKOT ry, fungerar som sekreterare för diskussionen

Identifiering och erkännande av digital kompetens

• Digital kompetens är en mångsidig helhet som är svår att identifiera och mäta. För att kompetensen ska kunna utvecklas är det dock bra att kunna kartlägga nuläget. Hur kan vi identifiera och erkänna nivån på den digitala kompetensen hos personer i arbetsför ålder? Marja Juhola, Utbildningsstyrelsen, fungerar som sekreterare för diskussionen

Ladda ner bilden här 

Ladda ner bilden här 

Ladda ner bilden här

Ladda ner bilden här

Ladda ner bilden här

---

Ladda ner bilden här

Ladda ner bilden här

---

Ladda ner bilden här

Ladda ner bilden här

---

Ladda ner bilden här

Ladda ner bilden här

---

Ladda ner bilden här