Digihumaus 2021:
Perspektiv på det digitala språnget efter coronapandemin
Våren 2020 publicerade Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata Digihumaus-rapporten, där man diskuterade den offentliga förvaltningens och i större utsträckning hela samhällets framtid genom fem megatrender. Trenderna som definierades i rapporten är:
Utöver trenderna presenterade rapporten åtgärdsförslag för digitalisering och smidig förvaltning, med hjälp av vilka den offentliga förvaltningen skulle vara mer kapabel att lösa de svåraste problemen i framtiden.
Våren 2020, genast efter att rapporten publicerats, vände coronaviruset covid-19 upp och ner på världen. Vardagen förändrades på ett ögonblick både i skolorna, på arbetsplatserna och i dagligvaruhandeln. Umgänget ansikte mot ansikte byttes ut mot distansarbete och -skola, butiksresan blev en matförsändelse som beställs via webben och utekvällen med kompisarna flyttade till en webbkonferensapplikation. Vardagen blev allt mer förmedlad av digitala verktyg.
Förändringen i det dagliga livet visade att en stor del av vårt samhälle var redo för ett snabbt språng i användningen av digitala lösningar. Å andra sidan, liksom coronapandemin i sig, har även distansarbete eller -skola visat sig vara ojämlikt: Distansarbete eller e-tjänster är inte möjligt för alla.
I denna rapport diskuteras coronapandemins konsekvenser för samhället och den offentliga förvaltningen i Finland via de trender som strukturerar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas framtidsbild. Som stöd för analysen identifierades de öppna spänningar som uppstått under det senaste året och med hjälp av vilka man skissade upp framtiden. .
Problemen blir mer komplexa
Det nya med covid-19, jämfört med tidigare influensaepidemier, är hur snabbt sjukdomen spred sig i den globaliserade världen från våtmarknaden i Wuhan via skidstugorna i Alperna till Finland. En farsotspandemi var ingen överraskning för experterna i branschen: Det var bara oklart när en sådan skulle inträffa. Coronapandemin är ett modellexempel på ett komplext problem i nutiden: En mångfacetterad härva av olika faktorer som det inte finns en enda direkt lösning på.
Rykten försvårar krishanteringen
Krisen har skakat om hela världen på samma sätt. Liksom själva viruset sprids rykten om coronaviruset, konspirationsteorier och desinformation på webben från en kontinent till en annan och ökar instabiliteten och lösningen av andra globala utmaningar. Tur i oturen är att man i Finland, enligt en internationell jämförelse, har ett exceptionellt starkt förtroende för samhället, även om allt större misstänksamhet riktas mot expertinformation och myndigheternas auktoritet.
Fenomenet kan bekämpas på olika sätt. Om man litar på den offentliga förvaltningens verksamhet i sin helhet, får ryktena mindre livsrum. Förtroende väcks av en förvaltning som har tillgång till en mångsidig lägesbildsinformation från flera myndigheter och flera olika lösningsförslag på problemen. På detta sätt kan man både förutse och reagera snabbt, även om kunskapen om den nya situationen är liten. Detta kräver lägre organisationsgränser, interoperabel information som rör sig automatiskt och allt större förståelse för informationens betydelse i samhället.
Tänk på
Att upprätthålla och öka förtroendet är i framtiden de viktigaste målen och mätarna för framgång inom den offentliga förvaltningen.
Digitaliseringen finns överallt
Coronapandemin visade på styrkorna i Finlands digitala infrastruktur, men också på dess outnyttjade potential för att göra människors liv smidigare. I maj 2020 övergick cirka 59 procent av arbetstagarna i Finland till distansarbete och den offentliga servicens e-tjänster ökade med 54 procent. De digitala tjänsterna stärkte också avsevärt samhällets resiliens.
Förändringens hastighet utmanar en rättvis digital övergång
Vid en rättvis och hållbar digital övergång är det producenternas uppgift att se till att de offentliga tjänsterna genomförs och är tillgängliga på lika villkor. Digitaliseringen får inte vara en marginaliserande kraft och större uppmärksamhet än tidigare måste fästas vid tillgången till tjänster samt vid tjänsternas tillgänglighet och jämlikhet. Teknologin och digitaliseringsutvecklingen kräver mycket mänskligt arbete och ju större mångfald det finns bland människorna som genomför digitaliseringen, desto lättare är det att beakta behoven.
Ett samhälle som digitaliseras kräver en förvaltning som har förmåga att föreställa sig och pröva på nya saker. Utvecklingen av offentliga tjänster till hybrider kräver en ständig förändring av förvaltningskulturen och tänkesättet inom den offentliga sektorn, så att utvecklingen av tjänsterna till huvudsakligen digital form inte åsidosätter andra serviceformer. Å andra sidan ska man i utvecklingen av tjänsterna vara försiktig med varifrån och hurdana modeller som tas in i Finland – vårt lands starka elektroniska identitetshantering och basregisterdata möjliggör mycket sådant som inte kan göras någon annanstans.
När teknologin utvecklas i exponentiell takt och data utnyttjas, måste särskild uppmärksamhet fästas vid ansvarsfullhet. Till exempel automatiska tjänster kräver noggrann etisk avvägning med tanke på likabehandling, lagstiftning och förtroende.
Tänk på
Förtroendet för den digitala övergångens rättvisa stärks när digitaliseringen blir en ny medborgarfärdighet.
Antalet Suomi.fi-identifikationer och -fullmaktsförfrågningar har ökat kraftigt under 2020. Ungefär hälften av ökningen förklaras av att ärendevolymen ökar i alla servicekanaler. Hälften av ökningen beror på normala säsongsvariationer.
77,6 procent av medborgarna litade på att myndigheterna hanterar personuppgifter och andra uppgifter på ett säkert sätt. 79,4 procent av medborgarna litade på att arbetsgivarna behandlar uppgifter på ett säkert sätt, men endast 24,1 procent av medborgarna litade på att företagen behandlar uppgifter på ett säkert sätt. Coronaviruspandemin har inte haft någon betydande inverkan på utförandet av arbetsuppgifterna eller smidigheten i uträttandet av ärenden hos myndigheterna, eftersom största delen har upplevt att ärendena varit oförändrade eller fungerat mycket bra eller förbättrats jämfört med tidigare. Undersökningen genomfördes i februari 2021.
Källa: Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas Digitala säkerhetsbarometer 2021.
Befolkningen blir äldre och mångsidigare
Coronapandemin har behandlat olika befolkningsgrupper på mycket olika sätt. Då befolkningen åldras, får förändrade hälsoutmaningar och blir allt mångsidigare kommer servicebehovet att förändras även i fortsättningen. Ett helhetsbetonat beaktande av människornas behov i utvecklingen av tjänsterna kan också förhindra att det uppstår digitala klyftor mellan digikunniga och de som saknar digikunskaper.
De sociala kostnaderna för coronapandemin kommer att märkas av ännu många år framöver.
Coronapandemin har orsakat samhället en omfattande nedgång. Arbetslösheten har ökat och bruttonationalprodukten minskade enligt Statistikcentralen med 2,8 procent 2020. Pandemin har behandlat olika befolkningsgrupper olika och ökat ojämlikheten. Enligt undersökningar har distansskolan behandlat barnen ojämlikt när familjernas beredskap att hjälpa till i hemskolan är olika. Marginaliseringen av barn och unga har lyfts fram som ett allvarligt problem som har verkningar långt in i framtiden. Ensamheten har ökat både bland unga och äldre. Å andra sidan har coronapandemin inom många branscher ökat tillväxten och skapat ny affärsverksamhet, till exempel webbhandel med mat och digitala social- och hälsovårdstjänster.
Erfarenheterna av coronapandemins verkningar på individnivå är mycket olika. Den som trivs utomhus har inte upplevt begränsningarna på samma sätt som den som kopplar av med scenkonst eller bildkonst. Olika branscher är också i olika ställning, och alla anställda har inte möjlighet att ta arbetet med sig till hemkontoret med hjälp av distansförbindelse. Man har redan tippat att distansarbetet blir räddningen för glesbygderna och landskapen, men tills vidare visar statistiken att flyttningen till stora tillväxtcentrum på sin höjd har bromsats upp, inte börjat sjunka.
Tänk på
Som motkraft till den känsla av osäkerhet som coronapandemin fört med sig måste allas upplevelse av delaktighet i samhället stärkas.
Förhållandet mellan miljö och ekonomi står inför förändring
Chocken till följd av coronapandemin stoppade för en stund världens utsläppsökning. I den exceptionella situationen prövade man och började använda sig av förfaringssätt som tidigare till och med ansetts omöjliga. Medvetenheten om klimatförändringens effekter, en mer hållbar värld och övergången till ett kolneutralt samhälle ökar efterfrågan på skalbara och effektiva lösningar.
Coronapandemin är en möjlighet att göra verksamheten mer hållbar
Det nya normala som utvecklas i och med coronapandemin skakar om människors vanor. Distansarbetet ökar och resandet på grund av arbete minskar. Digitaliseringen leder oundvikligen till ett platsoberoende och detta kommer att påverka såväl efterfrågan på bostäder, trafikströmmarna, företagens kostnadsstruktur som förändringarna i arbetssätten. Platsoberoendet inleder i sin tur en förändring där arbetsgivarna avstår från en del av de fysiska arbetsutrymmena. Även inom Finlands statsförvaltning kan man mycket väl redan vara inne på ett utvecklingsspår som leder till gemensamma arbetsutrymmen för organisationerna och därmed till ekonomiska och miljömässiga besparingar. I framtiden har ämbetsverken kanske inte längre någon egen kundservice eller ett eget kontor, utan lokalerna är gemensamma, ekologiska, anpassningsbara och flexibla.
Tänk på
De förändringar som coronapandemin åstadkommer och som är positiva för miljön ska bevaras och utnyttjas.
Säkerhetsmiljön blir mer komplicerad
Under coronapandemin har cyberbrottsligheten vuxit parallellt med den övriga digitaliseringen. Samtidigt upptäckte man att man inte hade förberett sig tillräckligt på hälsosäkerheten i samhället. Med tanke på säkerhetsmiljön i vardagen betonas långsiktig prognostisering och beredskap i de offentliga organisationernas uppgifter.
Den övergripande säkerhetens betydelse och innehåll har utvidgats
Coronapandemin har haft allvarliga konsekvenser för människors och företags vardag. Den otrygghet och allt starkare polarisering som pandemisituationen orsakat kan leda till konflikter i det normala livet som har långtgående konsekvenser.
I serviceproduktionen ökar utnyttjandet av olika teknologier ytterligare, vilket gör att beredskapen inför olika hot blir allt viktigare. Den allmänna medvetenheten om och förståelsen för digitaliseringen och nya hot motsvarar inte heller helt verkligheten i den nuvarande säkerhetsmiljön.
Cyberbrottslighet, dataintrång och bedrägerier ökar med en aldrig tidigare skådad list och cyberbrottslingarna har också insett värdet av informationen gällande social- och hälsovården. Även om resurserna för bekämpning av cyberbrottslighet och nätbedrägerier utökas, fortsätter kapplöpningen mot brottslingarnas anpassningsförmåga. Webben är en utsatt bas för spionage, hybridpåverkan och hatretorik. Rörligheten i aktuella cybersäkerhetsfrågor bidrar dock till att öka informationssäkerhetens och dataskyddets samhälleliga betydelse och på så sätt utveckla förtroendet till en högre nivå efter pandemin.
Tänk på
Beredskap inför hälsohot ska inkluderas i den övergripande säkerheten vid sidan av hybridhot, teknologirisker och osäkerheten inom den internationella politiken..
Serviceupplevelsen som syns för medborgaren, förvaltningens verksamhetssätt inom serviceproduktionen och den digitala infrastrukturen i bakgrunden ska utvecklas samtidigt och i ett nätverksbaserat samarbete mellan myndigheterna. Uppgifter som behövs i olika tjänster bör förmedlas mera effektivt direkt mellan systemen. Den elektroniska ärendehanteringen ska bli den form att uträtta ärenden som medborgarna väljer i första hand genom att den elektroniska ärendehanteringen görs så bra, enkel och lockande att största delen av medborgarna övergår till den för att den är det överlägset bästa och smidigaste sättet att uträtta ärenden. För att trygga det riksomfattande serviceutbudet är det nödvändigt att intensifiera samarbetet mellan statens ämbetsverk och kommunerna samt utveckla flexiblare och bättre inriktade ärendeformer för medborgarnas servicebehov. Den offentliga förvaltningens digitala plattformar, såsom Suomi.fi, måste utnyttjas i större utsträckning än tidigare. Med hjälp av gemensamma plattformstjänster undviks överlappande investeringar och kostnader som uppstår till följd av dessa.