Meny

Vårt samhälle möter en utmanande framtid

Till början av sidan

År 2019 publicerade vi vår första Digihumaus-rapport, där vi berättade om våra tankar om hur vi ser på den närmaste framtiden och hur vi kan ta tag i de utmaningar och möjligheter som finns i vårt samhälle. I den här publikationen har vår åsikt uppdaterats och vi har samtidigt strävat efter att skärpa den. Komplicerade utvecklingsförlopp – både utmaningar och möjligheter – kräver nämligen ett mer omfattande samarbete mellan aktörerna och satsningar för att uppnå de gemensamma målen.

Den åldrande befolkningen medför en dubbelriktad utmaning för ordnandet av serviceproduktionen: under de kommande åren kommer de offentliga utgifterna, i synnerhet vårdutgifterna, sannolikt att öka i takt med att befolkningen åldras. Samtidigt minskar förändringen i åldersstrukturen den arbetande befolkningens antal vilket i sin tur minskar inkomstskatteintäkterna. Man måste således lyckas ordna tjänster som hör till välfärdsstaten effektivare och till lägre kostnader än i dagsläget. Detta kräver en radikal ändring av verksamhetssätten i tjänsternas produktionsprocesser.

Processerna kan effektiveras genom att utnyttja teknologi, automatik och artificiell intelligens effektivare mer omfattande än idag.” Här behövs i synnerhet tillämpning av teknologi över förvaltningens organisationsgränser samt samarbete över organisationsgränserna. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid hur processerna ordnas: att enbart överföra pappersprocessen som sådan till elektroniska tjänster utan att processerna ändras samtidigt medför sannolikt inga betydande besparingar i tjänstens produktionskostnader och förbättrar knappast kundupplevelsen. Samtidigt bör man dock också beakta att utnyttjandet av olika tekniker ökar serviceproduktionens beroende av teknikerna i fråga och betydelsen av beredskap för olika säkerhetshot.

Informationens betydelse kommer att öka även i fortsättningen. Informationen i den offentliga förvaltningens olika register måste röra sig smidigare mellan myndigheterna, men samtidigt måste man se till att dataskyddet och användningen av uppgifterna är transparent, så att medborgarnas förtroende för en moraliskt korrekt användning av personuppgifter bevaras – helst stärks. Finland har under de gångna decennierna haft framgång i den internationella konkurrensen framför allt genom att vara ett jämlikt välfärdssamhälle som bygger på förtroende. Denna konkurrensfaktor måste vi alla värna om.

"Processerna kan effektiveras genom att utnyttja teknologi, automatik och artificiell intelligens effektivare mer omfattande än idag.”

Samhället påverkas nu och på 2020-talet av flera förändringskrafter som är kopplade till varandra

Till början av sidan

Problemen blir mer komplexa

För att lösa komplexa, dvs. sammanflätade problem krävs att insikt i förhållandena mellan olika faktorer, uppfattning av helheter samt ett nätverksliknande samarbete och ledarskap.

Detta förutsätter att man tål osäkerhet, lär sig genom att pröva och reagerar snabbt på situationer. I en komplex värld påverkar olika saker varandra på många olika sätt, och helheten inte kan styras genom att enbart fokusera på enskilda delar av dem.

"Det är möjligt att skapa en pluralistisk lägesbild när olika aktörer bidrar med sin insats från sin egen infallsvinkel.”

På grund av de många beroendeförhållandena kan man ibland ha stor inverkan på saker och ting även genom små förändringar, men å andra sidan kan även stora investeringar ibland visa sig vara onödiga. Det är omöjligt att identifiera och modellera alla interaktionsrelationer mellan komplexa fenomen. Ju mer de komplexa fenomenen identifieras och undersöks, desto fler tolkningar av lösningsförslagen finns tillgängliga. Det är möjligt att skapa en pluralistisk lägesbild när olika aktörer bidrar med sin insats från sin egen infallsvinkel. Fenomenen utvecklas och förändras ständigt i växelverkan. Fenomenen kan således inte begränsas eller låsas för någon enskild aktör.

Befolkningen blir äldre och mångsidigare

Den offentliga sektorns hållbarhetsunderskott till följd av obalansen i försörjningskvoten försvårar upprätthållandet av välfärdssamhället. För att lösa matchningsproblemet behövs ny kompetens och nya sätt att arbeta.

Hållbarhetsunderskottet har ökat under de senaste tio åren och man kan inte se någon förändring i till det bättre. Den åldrande befolkningen och de ökande hälso- och sjukvårdskostnaderna, den låga nativiteten, den strukturella arbetslösheten på arbetsmarknaden och matchningsproblemet för arbete och arbetstagare utmanar vår sociala och ekonomiska hållbarhet. Både i servicestrukturen och i utvecklingen av tjänsterna måste man fästa större uppmärksamhet vid de äldre medborgarnas servicebehov och tjänsternas tillgänglighet samt vid effektiviteten i produktionen av dessa. Den förändring i arbetet och verksamhetssätten som digitaliseringen medför måste kunna beaktas på ett förutseende sätt på alla utbildningsnivåer. Det livslånga lärandet och inlärningen vid sidan av arbetet ökar och det finns ett allt större behov på arbetsmarknaden för mångkunniga.

Säkerhetsmiljön blir mer komplicerad

Den internationella politikens osäkerhet och den globala polariseringen skapar hybridhot. Teknikberoendet ökar omfattningen av hot och skador samt deras konsekvenser för individer, samfund och samhället.

Hybridpåverkan, troll, hackers och informationspåverkan är den snabbast växande typen av brottslighet. Bekämpningen av brottslighet är allt mer utmanande eftersom brottslingarna effektivt utnyttjar globalt skalbar teknologi. Inom serviceproduktionen ökar utnyttjandet av olika tekniker ytterligare, vilket också ökar betydelsen av beredskap för olika hot. Medborgarnas medvetenhet om och förståelse för digitaliseringen och nya hot motsvarar inte heller helt verkligheten i den nuvarande säkerhetsmiljön och kräver en uppdatering. Ett fenomen i vår tid är ökad hatretorik, vilket leder till att den samhälleliga polariseringen blir större. I och med att de extrema åsikterna och åsiktsskillnaderna fördjupas minskar den allmänna beredskapen att söka kompromisser och förstå varandra. Men för att lösa komplexa problem skulle vi framför allt behöva diskutera, beakta olika aspekter och behov samt göra kompromisser.

Förhållandet mellan miljö och ekonomi
står inför förändring

Klimatförändringen tvingar till val och skapar nya möjligheter för företagen. Förändringar i levnadssätt och konsumtionsvanor ökar betydelsen av ekologi och hållbarhet.

Medborgarnas och företagens medvetenhet om klimatförändringens effekter och betydelsen av en hållbar utveckling har ökat och fortsätter att växa. Särskilt starkt har förståelsen för vilka konsekvenser klimatförändringens följder, såsom havsnivån, har på nationalekonomin, den internationella handeln och godstrafiken, flyttrörelsen samt den byggda miljön ökat.

"Beaktandet av miljöfrågor skapar också nya affärsmöjligheter för företag.”

I takt med att medvetenheten ökar gör en allt större del av medborgarna och företagen miljövänligare val i fråga om konsumtionsbeteende och upphandling. Dessa val styr också den industriella produktionens investeringar och upphandlingar. Företagen måste också ta större hänsyn till den eventuella risken för deras anseende som uppstår om miljövänliga metoder ignoreras. Å andra sidan skapar beaktandet av miljöfrågor också nya affärsmöjligheter för företagen. Förutom att affärspotentialen inom miljöteknologi ökar, skapar förändringarna i medborgarnas konsumtionsval efterfrågan hos alla miljömedvetna företag. Dessa krav och möjligheter har betydelse även för aktörer inom den offentliga förvaltningen.

Digitaliseringen finns överallt

Teknologin skapar möjligheter att göra människornas liv smidigare. När man utnyttjar teknologi ska man möjliggöra en mänsklig och trygg växelverkan med alla.

Digitala färdigheter är nya medborgarfärdigheter. Digitaliseringen får inte vara en marginaliserande kraft och större uppmärksamhet än tidigare ska fästas vid tillgången till och tillgängligheten till tjänster. Även i digitala verksamhetsmiljöer är det möjligt att beakta mänskligheten och behovet av social växelverkan. När användningen av offentliga tjänster ökar ytterligare i den elektroniska servicekanalen ökar också betydelsen av jämlikhet. Alla medborgare ska ha jämlik och avgiftsfri tillgång till offentliga tjänster oberoende av servicekanal. Även behovet av ett tydligt tjänstespråk ökar när ärendehanteringen överförs från uträttande ansikte mot ansikte till elektroniska kanaler.

I en komplex verksamhetsmiljö behöver vi mer samarbete och gemensamma verksamhetsmodeller

Till början av sidan

Tjänsterna och förvaltningens verksamhet måste utvecklas som en helhet. Det räcker inte med att bara satsa på nya tjänster eller på exempelvis artificiell intelligens, om man samtidigt inte ser till att uppgifternas rörlighet och kvalitet förbättras. Eller ser till att förvaltningen klarar av ett effektivare nätverksliknande samarbete som stöds med ändamålsenlig lagstiftning.

För att e-tjänsterna ska vara lätta att använda är det nödvändigt att utveckla den offentliga förvaltningens verksamhet och tjänster samtidigt på tre olika nivåer:

  • Serviceupplevelsen som syns för medborgaren

  • Förvaltningens verksamhetssätt inom serviceproduktionen

  • Bakomliggande digital infrastruktur

För några år sedan efter min examen fick jag jobb i Stockholm och flyttade till Sverige. Ifjol bestämde jag mig för att byta arbetsplats och flyttade tillbaka till Helsingfors. Flyttanmälan sköttes behändigt på nätet. Därefter kontaktade magistraten i Lappland mig och meddelade att jag personligen måste registrera mig hos magistraten i Nyland eftersom jag hade flyttat till Finland från utlandet. Jag gick dit, tog en kölapp och väntade. Efter drygt två timmars väntan fick jag tala med en tjänsteman som tog en kopia av mitt pass och mitt svenska identitetsbevis och berättade att uppgifterna skulle synas i systemet följande dag. Det tog mig alltså en halv dag, inklusive resor, för att magistratet kunde ta en helt vanlig kopia av mitt pass!

Innan jag började på det nya jobbet gjorde jag ännu en kort semesterresa utomlands. Jag behövde en reseförsäkring för detta, vilket dock inte lyckades, eftersom villkoret för reseförsäkringen var att man omfattas av det finländska socialförsäkringssystemet. Förvånad ringde jag FPA och efter att jag väntat i telefontjänstens kö drygt en halv timme framgick det att flytt- och adressuppgifterna nog hade kommit automatiskt från magistraten till FPA, men för att få tillbaka till den sociala tryggheten i Finland måste jag göra en separat ansökan till FPA, vars behandlingstid uppskattades till cirka en månad. Jag omfattades naturligtvis inte längre av den svenska sociala tryggheten, eftersom jag redan hade flyttat ut ur landet. Reseförsäkringen uteblev alltså – lyckligtvis inträffade inga skador under resan.

Matias, 29 år

I vår familj använder vi sporadiskt barnpassningstjänster, som är en utmärkt hjälp då föräldrarna har egna hobbyer och liknande. Vårt hushåll är alltså tillfällig arbetsgivare och barnskötarens arbetstid är i allmänhet några timmar per dag. Jag har valt att anmäla utbetald lön, arbetsgivaravgifter m.m. direkt till Inkomstregistret i stället för att använda ett kostnadsfritt eller avgiftsbelagt lönebetalningsprogram. Här börjar tiden gå. Redan när inkomsttagarens basuppgifter matas in tar det tid att välja rätt yrkesbeteckning, eftersom jag ska bläddra igenom och använda specifikationen för yrkesklassen eller yrkesbeteckningen enligt Statistikcentralens yrkesklassificering för att hitta på en fantasibenämning för vår barnskötare som studerar i gymnasiet. Härnäst försöker jag hitta information om huruvida punkten "betald lön" betyder brutto eller netto, eftersom detta inte anges direkt i fältet. Jag ska också göra en separat anmälan om löneuppgifter för varje inkomsttagare och varje betalningsgång. Om skötare A under månaden har varit anställd två dagar och skötare B tre dagar, gör jag alltså fem olika anmälningar, separat för varje dag, med uträknade totallöner och avdrag och skickar dem en och en till systemet. Jag förstår naturligtvis vikten av anmälningarna i egenskap av arbetsgivare, men just på grund av dessa enskilda arbetsprestationer på några timmar skulle jag vilja att systemet var betydligt smidigare och mer användarvänligt.

Heli, 41 år

Åtgärdsförslag

Till början av sidan

Serviceupplevelsen som syns för medborgaren

Elektronisk ärendehantering ska bli den form att uträtta ärenden som medborgarna väljer i första hand. Mest smärtfritt lyckas detta genom att göra den elektroniska ärendehanteringen så bra, lätt och lockande att största delen av medborgarna övergår till elektronisk ärendehantering på grund av att den är det överlägset bästa och lättaste sättet att uträtta ärenden med den offentliga förvaltningen. Äldre och fysiskt funktionshindrade medborgare ska stödjas genom att utveckla tillgängliga elektroniska tjänster, erbjuda digitalt stöd och handledning i användningen av tjänsterna samt utvidga det elektroniska uträttandet av ärenden å andras vägnar och ge fullmakt för nya användningsändamål.

Åtgärdsförslag

  • Utveckling och utdelning av ett avgiftsfritt, lättanvänt, tillgängligt och i mobila enheter fungerande identifieringsverktyg som garanterar alla medborgare lika möjligheter att uträtta ärenden i den offentliga förvaltningens tjänster även i elektroniska servicekanaler.

  • Ett försök inleds där en tjänst inom den offentliga förvaltningen tillhandahålls på annat sätt än elektroniskt endast med tillstånd och där medborgarnas erfarenheter och försökets genomslagskraft analyseras efter försöket.

Förvaltningens verksamhetssätt inom serviceproduktionen

I olika livssituationen ges betjäningen över förvaltningssilor, arvet efter denna detaljerade men internt delvis icke-koordinerade regleringen utgör ett hinder för bra kundservice och goda kundupplevelser. Man måste alltså fundera över hurdan lagstiftning som tjänar behoven i ett snabbt föränderligt samhälle. Spelreglerna för användningen och förvaltningen av uppgifterna bör övervägas som en helhet som överskrider förvaltningsområdenas gränser samt förtydligas och kompletteras ytterligare. För att trygga det riksomfattande serviceutbudet är det nödvändigt att intensifiera samarbetet mellan statens ämbetsverk och kommunerna samt utveckla flexiblare och bättre inriktade ärendeformer för medborgarnas servicebehov.

Åtgärdsförslag

  • I lagstiftningsprojekten beaktar ministerierna systematiskt och i större utsträckning än tidigare tväradministrationen samt beroendeförhållandet till annan lagstiftning än den som behandlas. Justitieministeriet och finansministeriet utvecklar ny och befintlig allmän lagstiftning som de ansvarar för och som gäller utnyttjande av artificiell intelligens, automatiserat beslutsfattande, datahantering samt medborgarnas digitala rättigheter och skyldigheter.

  • Myndigheterna förbjuds att fråga medborgarna om uppgifter som redan har samlats in av en annan myndighet och som det inte finns några dataskyddshinder för att lämna ut. Uppgifterna hämtas däremot direkt från den andra myndigheten via en teknisk anslutning.

Bakomliggande digital infrastruktur

Den offentliga förvaltningens digitala plattformar, såsom Suomi.fi, måste utnyttjas i större utsträckning än tidigare. Med hjälp av gemensamma plattformstjänster undviks överlappande investeringar och kostnader som uppstår till följd av dessa. Uppgifterna i förvaltningens register ska röra sig automatiskt och skyddat mellan system och tjänster utan att man frågar medborgarna om samma uppgifter på nytt. När en medborgares uppgifter överförs mellan systemen i andra än lagstadgade myndighetssyften, ska medborgaren själv garanteras möjlighet att besluta om överföringen av sina uppgifter – eller att förbjuda överföringen. Medborgaren ska även i fortsättningen kunna lita på att ingen kommer åt hans eller hennes personliga uppgifter utan berättigande.

Åtgärdsförslag

  • Organisationer inom den offentliga förvaltningen åläggs att bygga gränssnitt i standardform och utvecklingsvänliga gränssnitt till centrala

  • datareserver och tjänster, vilket underlättar interoperabiliteten mellan datasystem och tjänster samt utnyttjandet av artificiell intelligens.

  • En allmän hantering av samtycket till personens egna uppgifter skapas. Med hjälp av denna kan medborgarna själva administrera tillstånden för att utnyttja sina egna uppgifter för betjäningsändamål som gynnar dem i vissa tjänster.

Jag fick en remiss från företagshälsovården för undersökningar hos en specialläkare. Jag åkte till rätt avdelning i Mejlans där man bad mig styrka min identitet. Det kändes bra att myndigheterna är alerta så att ingen dyker upp i någon annans ställe. Men sedan frågade de ändå efter personuppgifter som adress. Finns de inte redan i något system? Åtminstone restskatt och fordonsskatteavgifter hittar varje år fram till mig, även om adressen inte efterfrågas separat. I Mejlans måste samma uppgifter skrivas för hand på tre olika blanketter. Annars gick besöket helt smidigt och när jag var tvungen att köa för vård fick jag kötiden att gå genom att skriva in de här uppgifterna på blanketterna. Men det kändes ändå onödigt och misstag kan ju ske.

Lasse, 47 år

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är ett nationellt centralt ämbetsverk vars centrala uppgift är att främja samhällets digitalisering. I den här publikationen presenteras utvecklingsförslag med vilka man kan svara på de samhälleliga utmaningar som syns i horisonten genom att bättre utnyttja befintliga och nya teknologier samt utveckla förvaltningens verksamhetssätt.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 2020