Staten utreder olika alternativ för elektronisk identifiering

Befolkningsregistercentralen kartlägger på finansministeriets begäran om det finns något behov av att förnya principerna för stark autentisering. Utredarna ska kartlägga alternativ för ändamålsenlig identifiering i offentliga e-tjänster. I dagsläget används bankkoder, mobilcertifikat eller id-kort.

– Identifikatorer som används inom den privata sektorn, speciellt nätbankkoderna, har hittills visat sig vara en välfungerande och praktisk lösning för finländarna. Tröskeln för att ändra ett bekant identifieringssätt till ett annat är hög. Å andra sidan kan den offentliga sektorn inte pröjsa i all oändlighet för kontinuerligt ökande utgifter. Därför börjar vi utreda framtida alternativ. Ett alternativ är ett eget identifieringsverktyg för den offentliga sektorn, säger kommun- och reformminister Anu Vehviläinen, som svarar för digitaliseringen av offentlig service.

Utredningen genomförs eftersom de nuvarande autentiseringslösningarna börjar bli föråldrade, och eftersom de inte längre stöder ny digital ärendehantering på bästa möjliga sätt. Samtidigt vill man se till att de autentiseringslösningar som används i framtiden är så tillgängliga och lätta att använda som möjligt för alla användare. Konkurrensutsättningen av stark elektronisk autentisering har lett till att statens kostnader för autentisering blivit ohållbara.

– Det är utmärkt att digitaliseringsutvecklingen lett till att digital ärendehantering ökat kraftigt. En del av de nuvarande autentiseringslösningarna har dessvärre konstruerats i en tid då till exempel mobil e-kommunikation inte ännu var vardagligt. De nuvarande och de nya identifieringslösningarna bör vara tillgängliga i så stor omfattning och så jämlikt som möjligt för hela befolkningen, och de bör stödja nya kommunikationssätt och -processer. Det är därför viktigt att vi kartlägger hur stark autentisering i e-tjänster ska kunna ordnas även i fortsättningen”, säger specialsakkunnige Kimmo Mäkinen från finansministeriet.

Autentisering även för utländska behov

I anslutning till en mera omfattande utredning utreds det också hur urvalet av elektroniska autentiseringsverktyg kunde utvidgas med sådana autentiseringssätt som kunde utnyttjas för identifiering av utlänningar, speciellt i länder utanför tillämpningsområdet för Europeiska unionens eIDAS-förordning. Detta avser bland annat personer som saknar finländsk personbeteckning.

Autentiseringstekniken har också blivit mångsidigare med åren och nya möjligheter utnyttjas i allt större omfattning.

– Medan traditionell identifiering har baserat sig på en lösning där man alltid autentiserar identiteten, kunde vissa ärendehanteringstjänster till exempel endast behöva information om huruvida den som identifierar sig är myndig”, illustrerar överdirektören Janne Viskari från Befolkningsregistercentralen.

Beslut år 2019

Utredningen ska bli färdig i januari 2019. Därefter fattar man ett beslut om hurdan identifiering som kommer att utvecklas. Alternativen kan till exempel vara att upphandla en lösning hos aktörer som redan verkar på marknaden eller att utveckla ett eget autentiseringsalternativ för den offentliga sektorn.

Identifieringsverktyg 2019

Befolkningsregistercentralen meddelade i juni att identifieringen i offentliga e-tjänster förnyas år 2019. De anbudstävlingar som ordnats hittills har visat att flera autentiseringsleverantörers kostnadsnivå helt enkelt varit för hög för staten. För bankernas del har endast Andelsbankens och Nordeas erbjudanden varit ekonomiskt möjliga att godkänna.

Befolkningsregistercentralen har vid sidan av kartläggningen inlett fortsatta förhandlingar med bankerna där man utreder de ekonomiska förutsättningarna för utnyttjandet av bankkoder vid identifiering i offentliga e-tjänster även i framtiden. Om man inte kan uppnå överenskommelser med vissa banker är det möjligt att dessa bankers koder inte längre kan användas för identifiering i offentliga e-tjänster efter den 1 januari 2019. 

Följande identifieringsverktyg används med säkerhet från och med ingången av 2019:

• Andelsbankens och Nordeas nätbankkoder
• Mobilcertifikat som fås från alla stora teleoperatörer (Telia, Elisa, DNA)
• Ett av polisen utfärdat elektroniskt id-kort (användningen kräver förutom kortet en kortläsare och ett kortläsarprogram)

Mer information

Finansministeriet, specialsakkunnig Kimmo Mäkinen, tfn 0295 530 930, fornamn.efternamn[at]vm.fi

Janne Viskari, överdirektör, Befolkningsregistercentralen, tfn 0295 535 022, fornamn.efternamn [at]vrk.fi

Finansministeriet , Tuomas Vanhanen, kommun- och reformminister Anu Vehviläinens specialmedarbetare, , tfn 046 923 3634, tuomas.vanhanen[at]vm.fi