Digitala säkerhetsbarometern: Nästan hälften av finländarna skulle vilja lära sig mer om hur de ska agera om de skulle utsättas för nätbrott

Enligt Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas Digitala säkerhetsbarometer skulle 46 procent av finländarna vilja lära sig mer om hur de ska agera om de skulle utsättas för nätbrott. Finländarna skulle helst använda skriftliga anvisningar för att lära sig digitala säkerhetsfrågor, men yngre personer är också intresserade av att lära sig genom spel, applikationer, podcaster och serier. Genom att beakta olika inlärningsbehov och -preferenser i utbildningarna kan man stärka färdigheterna i digital säkerhet – och även det digitala modet.

Enligt forskningsresultaten från Digitala säkerhetsbarometern önskar nästan hälften av finländarna att de skulle ha bättre kunskaper än nu om hur man ska gå till väga om man blir utsatt för nätbrott Alla åldersgrupper som svarade på undersökningen vill ha denna kompetens, och den grupp som önskade tilläggskompetens allra mest var pensionärer (55 %). Enkäten besvarades av 1 500 personer i åldern 18–79 år.

Näst mest tilläggskompetens önskas för att lösa störningar i olika digitala tjänster eller enheter (35 %), för att agera vid informationssäkerhetsavvikelser och för att anmäla dem (35 %) samt för säker användning av mobila enheter (35 %).

Samtidigt anser 15 procent av dem som besvarade enkäten att de inte alls har behov av att öka sitt eget kunnande om de teman för digital säkerhet som presenteras i undersökningen.

– Tidigare på hösten publicerade vi resultat av Digitala säkerhetsbarometern, av vilka det framgick att finländarna inte deltar i den aktuella utbildningen i digital säkerhet i den utsträckning som vårt digitaliserade samhälle förutsätter. Utifrån dessa nya resultat vet vi vilken typ av utbildning det lönar sig att ordna. Den ständigt ökande nätbrottsligheten ökar säkert det allmänna intresset för ämnet, men det är i varje fall fint att så många identifierar behovet av ytterligare kompetens, säger Kimmo Rousku, ledande specialsakkunnig vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

En lyckad utbildning i digital säkerhet beaktar deltagarnas behov och önskemål

För de flesta finländare är det bästa sättet att lära sig att agera på ett mer digitalt säkert sätt koncisa (63 %) eller lite grundligare skriftliga instruktioner (50 %). Även checklistor (62 %) och utbildningar i form av video (61 %) intresserar. Den yngsta gruppen av respondenter i åldern 18-24 år upplever spel och applikationer (66 %), podcaster (42 %) och tecknade serier (39 %) som de bästa sätten att lära sig.

– Denna information är värdefull för de aktörer som planerar och ordnar utbildningar, såsom för oss myndigheter, arbetsgivare, läroanstalter och organisationer. Undersökningen visar att inlärningsbehoven och -preferenserna inte är direkt beroende av personens ålder. Det lönar sig för utbildningsanordnarna att beakta de lärandes livssituation och tidigare kunskaper i högre grad än åldersgrupp. En äldre person som arbetar kan till exempel föredra andra inlärningsmetoder än en pensionerad person i samma ålder, fortsätter Rousku.

Högklassig utbildning stärker också det digitala modet

Den 2.12. publicerade Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata Rapporten om digital kompetens, vars mest betydande observation är vikten av digitalt mod. 79 procent av finländarna upplever att de har goda digitala färdigheter, men färdigheterna måste upprätthållas genom att ständigt lära sig nya saker och modigt pröva nya digitala enheter och tjänster.

Vid utbildningar i digital säkerhet kan man stöda det digitala modet genom att särskilt fokusera på de ämnen man vill lära sig mer om, samt genom att använda inlärningssätt som upplevs som angenäma.

– Om man upplever att det är svårt att lära sig digitalt säkra tillvägagångssätt, undervisningsmaterialet känns främmande eller om det inte finns tillräckligt med tid för att öva, är det lätthänt att man förbiser säkerheten och fortsätter använda enheter och tjänster utan att bry sig om säkerheten. Vid utvecklingen av den digitala säkerheten är det med andra ord mycket viktigt att fokusera på det digitala modet och stärkandet av det, sammanfattar Rousku.

Mer information

Undersökningen Digitala säkerhetsbarometern genomfördes av strategiska forskningsbyrån Vastakaiku Oy på uppdrag av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Uppgifterna samlades in i Bilendi Oy:s M3 Panel 6.9–12.9.2022. Målgruppen var 18–79-åriga finländare. Undersökningen besvarades av 1 500 respondenter och viktat är den ett nationellt representativt urval enligt kön, ålder och bostadsområde.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tar hänsyn till observationerna i Barometern för digital säkerhet i ledningsgruppen för digital säkerhet inom den offentliga förvaltningen (VAHTI) och i dess arbetsgrupper samt inom utvecklingsprogrammet för digital säkerhet (JUDO).

Bekanta dig även med Rapporten om digital kompetens.

Kontaktuppgifter

Kimmo Rousku, ledande specialsakkunnig, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, [email protected], tfn 0295 535 120