Hoppa till innehåll

Reformen för digital identitet avbröts – behovet av lösningar för digital identitet har inte försvunnit

Utgivningsdatum 24.2.2023 9.02
Pressmeddelande

Lagförslagen som möjliggör en reform av den digitala identiteten hinner inte behandlas i riksdagen före sessionsperiodens slut. Reformen skulle förbättra hanteringen av personuppgifter, göra elektronisk identifiering tillgänglig för alla och göra invandringsprocesserna smidigare. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har beredskap att fortsätta utvecklingsarbetet även under nästa regeringsperiod.

En person använder sin telefon för att läsa en QR-kod från en annan telefons skärm

 

Man tar inte i bruk tjänster för digital identitet som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har utvecklat I september i år. Kodvisaren och mobilapplikationen som skulle ha gjort det möjligt att använda ett digitalt identitetsbevis och ett digitalt ID för utlänningar förblir opublicerade. Revideringen av personbeteckningen framskrider inte heller med undantag av revideringen av skiljemarkörer.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har utvecklat lösningar för digital identitet som en del av finansministeriets projekt.

Digital identitet främjar ett jämlikt samhälle

Reformen skulle göra identitetsbeviset tillgängligt via telefonen och göra samhällets digitala tjänster mer jämlikt tillgängliga. Stark elektronisk identifiering är ännu inte tillgänglig för alla, även om allt fler tjänster är digitala. Ett digitalt identitetsbevis skulle också förbättra hanteringen av egna uppgifter, eftersom man i identifieringssituationen endast kunde dela nödvändiga uppgifter om sig själv.

– Reformen är fortfarande nödvändig och vi tror att också Finlands nästa regering ser hur viktig denna fråga är. Vi kan fortsätta utvecklingsarbetet och offentliggöra tjänsterna snabbt, om man så beslutar, säger överdirektör Pekka Rehn vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Enligt en undersökning som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata låtit göra, och som representerar Finlands befolkning hade nästan 30 procent av finländarna i åldern 16–74 år för avsikt att ta i bruk ett digitalt identitetsbevis. 50 procent tänkte kanske ta i bruk tjänsten. Även många organisationer hade deltagit aktivt i utvecklingsarbetet och förberett sig på en verifiering av det digitala identitetsbeviset.

Revideringen av personbeteckningen genomförs delvis

Revidering av personbeteckningen och ett digitalt ID för utlänningar skulle göra processerna för arbetsrelaterad invandring smidigare. I revideringen skulle också uppgifter om kön tagits bort, och gjort det möjligt att använda en identifieringskod vid sidan av personbeteckningen.

Genom att ta personbeteckningens nya skiljemarkörer i bruk i samband med personbeteckningsreformen garanteras att personbeteckningarna räcker till i framtiden. Beslut om skiljemarkörer fattades redan i fjol. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fortsätter att bevilja personbeteckningar enligt den nuvarande modellen så länge de räcker. Enligt en aktuell uppskattning ges nya skiljemarkörer för personbeteckningen för första gången i april 2024.

Beredningen av den europeiska digitala identitetsplånboken fortsätter

Beredningen av den europeiska digitala identitetsplånboken fortsätter i Finland och hela Europa. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har utvecklat lösningar för digital identitet så att de kan utvidgas till gränsöverskridande användning inom EU, vilket EU snart förutsätter av sina medlemsländer.

– Vi behöver fortfarande förbereda oss på kraven för EU:s digitala identitetsplånbok. Reformen av den digitala identiteten fortsätter i fråga om detta. Utvecklingen av en applikation som är avsedd för Finland har också gjort det möjligt att aktivt påverka beredningen av den europeiska identitetsplånboken, berättar Pekka Rehn.

Enkät om ibruktagande av det digitala identitetsbeviset genomfördes av mediebyrån dentsu Finland på uppdrag av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Uppgifterna samlades in i Bilendi Oy:s M3 Panel 2.–13.12.2022. Målgruppen var 16–74-åriga finländare. Undersökningen besvarades av 2 500 respondenter och representerar ett nationellt representativt urval enligt kön, ålder och bostadsområde.

Ytterligare information

Pekka Rehn, överdirektör, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, [email protected]

Länkar

Finansministeriets meddelande 24.2.2023

Länk till sammanställningen av undersökningsresultaten (på finska)

Hankkeet Hetu-uudistus digihenkilöllisyys digital identitet