Hoppa till innehåll

Färsk kartläggning utreder möjligheterna till maskinöversättning vid gränsöverskridande informationsutbyte

Utgivningsdatum 14.4.2023 15.25 | Publicerad på svenska 17.4.2023 kl. 10.57
Pressmeddelande

En kartläggning av möjligheterna som maskinöversättningar erbjuder har färdigställts inom projektet ”Världens smidigaste vardag och rörlighet mellan länder med hjälp av digitalisering” under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet.

Kartläggningen är en del av ett bredare mål att göra människors gränsöverskridande vardag och rörlighet smidigare genom att främja informationsutbyte mellan myndigheterna i de nordiska och baltiska länderna. Projektet offentliggjordes i slutet av 2021 nulägesutredning av gränsöverskridande i vardagen.

En av de utmaningar som kartläggningen av nuläget lyfter fram är till exempel att det inte finns tillräckligt med information om lagstiftning och beskrivningar av studieprestationer på andra språk än landets officiella språk. Detta försvårar den gränsöverskridande vardagen på många sätt. Den färdiga utredningen hjälper till att överväga de möjligheter som maskinöversättningarna erbjuder samt bedöma maskinöversättningstjänsterna så att de lämpar sig för användningsändamålet. Användning av maskinöversättningar skulle göra det möjligt att på ett kostnadseffektivt sätt översätta information till flera språk.

Utredningen rekommenderar att den som överväger att använda maskinöversättningar bedömer saken åtminstone ur följande synvinklar:

  1. Valet av översättningstjänst är viktigt beroende på vilken typ av text som översätts. Hur komplicerade eller branschspecifika är de texter som ska översättas, hur mycket text finns det i dem och vilka är de nödvändiga käll- och målspråken?

  2. Maskinöversättning förstår inte kulturella skillnader. Det bästa resultatet fås när texten är tydligt strukturerad både grammatiskt och logiskt och följer den metoder som maskinöversättningstjänsten använder. Inte ens en maskinöversättning av hög kvalitet producerar en precis text i alla sammanhang.

  3. Hybridöversättning är en process där en maskin översätter texten och en yrkesutbildad person granskar och vidareförädlar den. Denna växelverkan mellan människa och maskin kan kallas human-in-the-loop (HITL).

  4. Maskinöversättare känner inte automatiskt igen kodliknande texter. Koderna kan endast användas för vissa typer av maskinöversättare som baserar sig på koder. Maskinen kan alltså inte automatiskt översätta koden ”KHJ843287” från den studerandes studieuppgifter till en viss kurs ”Ekonomiförvaltningens grunder”. Det är dock tekniskt möjligt att bygga en översättare som direkt kan omvandla koden till text.

  5. Vissa tjänster delar information med tredje parter. När man funderar på att använda en maskinöversättningstjänst ska man också granska den allmänna dataskyddsförordningen. Om maskinöversättningstjänsten sparar uppgifter ska man kontrollera vem som äger och förvaltar dessa uppgifter. Det är också bra att beakta att system som grundar sig på maskinöversättningstjänster med öppen källkod kan ge alla användare av tjänsten tillstånd att använda uppgifterna. Om det inte är lämpligt att dela information med tredje part, ska sådana tjänsteleverantörer lämnas utanför prövningen.

  6. EU:s förordning om ett europeiskt förhållningssätt till artificiell intelligens och uppdateringen av en samordnad plan för artificiell intelligens garanterar medborgarnas och företagens säkerhet och grundläggande rättigheter. Genom EU:s strategi för artificiell intelligens strävar man efter att öka medborgarnas förtroende för att anamma ny teknik och uppmuntra företag att utveckla den.

​​​​​​​Utredningen finns på engelska: World’s Smoothest Cross-Border Mobility and Daily Life Through Digitalisation

Mer information

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, ledande sakkunnig Anne Kari, tel. 050 3039838, fornamn.efternamn[at]dvv.fi

Ledare för projektets arbetsgrupper

Studieprestationsuppgifternas rörlighet:
Utbildningsstyrelsen, projektchef Riikka Rissanen, tel. 0295 331 059, fornamn.efternamn[at]oph.fi

Hälsoinformationens rörlighet:
Institutet för hälsa och välfärd, utvecklingschef Minna Sinkkonen, tel. 0295 247032, fornamn.efternamn(at)thl.fi

Lagstiftningsinformationens rörlighet:
Justitieministeriet, projektkoordinator Tiina Husso, tel. 0295 150 287, fornamn.efternamn[at]gov.fi

Vad handlar projektet om?

Finland var ordförande för Nordiska ministerrådet 2021. I början av 2021 inleddes projektet "Världens smidigaste vardag och rörlighet mellan länder med hjälp av digitalisering" i anslutning till ordförandeskapet. Projektet fortsätter fram till år 2023. Målet med projektet är att göra vardagen och rörligheten över gränserna smidigare för människor och företag genom att främja informationsutbytet mellan myndigheterna i de nordiska och baltiska länderna. Inom projektet skapas en verksamhetsmodell och god praxis för att stärka och effektivisera det gränsöverskridande informationsutbytet. Projektet genomförs åren 2021-2023.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har en central roll i genomförandet av projektet. Ämbetsverket leder genomförandet av projektet under ordförandeskapsperioden och koordinerar arbetet i projektets arbetsgrupper. I början av projektet utarbetas en utredning om nuläget i den gränsöverskridande vardagen. Projektets huvudsakliga resultat är en gemensam handbok för att stärka och effektivisera det gränsöverskridande informationsutbytet.

Finansministeriet äger projektet och styr dess genomförande. SHM:s, UKM:s och JM:s förvaltningsområden deltar också i genomförandet.