Svaga hot och starka möjligheter 2023

År 2022 publicerade Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en artikel om digitaliseringens svaga hot, starka möjligheter och spänningar som stöd för den årliga Digihumaus-rapporten. Myndigheten för digi-talisering och befolkningsdata granskar i sitt framtidsarbete trender, fenomen, svaga signaler och scenarier. Observationerna som myndigheten gör kopplas till både strategiskt och praktiskt utvecklingsarbete. Nu är det dags att publicera hoten, möjligheterna och spänningarna för 2023.

Svaga hot är signaler om skadliga händelser eller utvecklingsförlopp som eventuellt förverkligas. De svaga hot vi identifierat är härledda från svaga signaler vi identifierat. Vi tror att man med hjälp av förutsägelse och fö-reställningar kan identifiera också starka möjligheter att agera annorlunda eller lotsa framtiden åt ett gynn-samt håll. Det kräver diskussion om olika möjliga framtider och om att värdera önskvärda och oönskvärda utvecklingsförlopp i anslutning till dem.
 

Digitaliseringens spänningar

Många spänningar förknippas med digitaliseringsutvecklingen. Här är några centrala identifierade spänningar i anslutning till digitalisering och i synnerhet till offentliga digitala tjänster som identifierats år 2023.

Svaga hot 2023
 

Spara en kopia?
 

Har du funderat på att spara ditt liv och dina egenskaper i en AI-avatar som kommande generationer kan för-undra sig över? Om en biografi inte räcker till kan du göra det genast. Å andra sidan löper önationen Tuvalu i Stilla havet risk för att helt försvinna från kartan på grund av klimatförändringar och den stigande havsnivån. Nu förbereder sig Tuvalu för det oundvikliga genom att spara administration, natur, kulturer, arv och seder i digital form. Om ön en dag inte längre existerar, finns då en digital tvilling eller bara en digital stat kvar? Å andra sidan har Estland redan ett omfattande nätverk av data-ambassader. 

Att spara allt är mycket vardagligt och å andra sidan speciellt. I och med att allt dataifieras ger allt fler vardag-liga saker upphov till digitala spår, hänvisningar och objekt. Även det förflutnas vikt och utmaningen med att hantera det förflutna ökar. Allt som har sparats kan även redigeras med hjälp av verktyg som utnyttjar stöd-jande intelligens. Det sparade kan även kombineras och användas på sätt som är stridande mot det ursprung-liga ändamålet eller avviker från det.

Exemplen om en egen AI-avatar och sparandet av en önation är direkt kopplade till frågor om identitet och existens. Vem är vi, var finns den ”rätta” förståelsen av jaget och hur påverkar detta vår jagföreställning? Att glömma är också viktigt och därför har vår identitet baserats på en subjektiv tolkning av selektivt minne. Vad händer när allt finns sparat?

En stark möjlighet: Det är viktigt att spara och bibehålla. Ju fler människor som sparar sitt liv på ett enkelt, tryggt och förståeligt sätt, desto mer kommer även det värdefulla vardagliga att bevaras.

Bakom allt gömmer sig
 

Vardagens digitalisering framskrider i snabb takt. Under de senaste 20 åren har varje ny generation sett en ny version av internet. Enligt undersökningen umgås 48 % av människor under 42 år mer med andra människor virtuellt än ansikte mot ansikte. Till och med 50 procent av Z-generationen och millenniegenerationen anser att möten på webben är jämlika med möten i det verkliga livet. Utöver ungdomarna lever nu även de som i sin barndom inte visste om GSM-telefoner fästa vid skärmen. Till exempel under de redan jäktiga rusningsåren kan detta minska den livsomgivning som baseras på möten och därmed påverka de sociala relationerna under resten av livet. Utvecklingen kan bli starkare då teknologin kommer närmare och de handhållna skärmappara-terna byts ut mot ”smartglasögon” som producerar ett informationsflöde direkt i synfältet.

Utvecklingens svaga hot är att saker i värsta fall kan förbli endast i den digitala sfären. Detta kan å ena sidan påverka beroendet av den digitala sfären, å andra sidan en polarisering av välbefinnandet om det inte är möj-ligt att behandla till exempel ensamhet, illamående eller våld ansikte mot ansikte. Sådana erfarenheter påver-kar mest människan själv, men även samhället på olika sätt: som ett behov av social- och hälsovård samt or-keslöshet i vardagen och arbetslivet. Hur mår den offentliga förvaltningens framtida kunder och hur uträttar de sina ärenden? 

En stark möjlighet: Genom att fördjupa sig i digitaliseringen kan man isolera sig för mycket, men det digitala kan även föra samman. Detta är en bra tid för att identifiera hurudana mötesplatser i digitala miljöer som är hållbara för såväl den offentliga förvaltningen som för människor. I bästa fall sänker teknologi och digitali-sering tröskeln för att skapa sociala relationer och söka hjälp.
 

Kreativ hybris

År 2022 förutspådde vi att användningen av tjänster som utnyttjar kreativ, det vill säga generativ artificiell intelligens (AI as a service) kommer att öka och att det kommer att ha hisnande effekter. Förändringen skedde i snabbare takt än många ens kunde föreställa sig. År 2023 har varit ett jubeltåg för dessa tjänster. Stödjande intelligens har blivit en del av verksamhetssätten och helt nya verktyg har dykt upp i arbetet och i vardagen. Generativ artificiell intelligens integreras i allt vanligare områden i mänskligt liv, ute i världen till och med i kritiska program såsom patientdatasystem.
 
I ett sådant fall kan syftet vara utmärkt, till exempel att förbättra mellanmänsklig kommunikation och asyn-kron patientkommunikation. Vilket som helst omsorgsfullt skapat och kontextuellt datorprogram som behärs-kar ett naturligt språk kan vara bättre än en läkare som talar oklart eller en hälsocentral där ingen kan nås.
  
Ett allt starkare hot är dock att integrationsprocesserna sker obemärkt och att effekterna och följderna inte kan kontrolleras. I synnerhet i de allmänna språkmodellerna är teknologin oklar: med hjälp av vilket material har modellen inlärts, vad innehåller den eller hur resonerar den? Det är också viktigt att observera om den teknologi som utvecklas löser problem och svarar mot verkliga behov som till exempel vårdpersonalen eller patienterna har identifierat.
 
Den generativa artificiella intelligensens användargränssnitt som känns mänskligt döljer även det faktum att användningen och inlärandet av artificiell intelligens kräver enorma mängder resurser. En prompt som skrivs till artificell intelligens förbrukar ungefär en halv liter vatten. Inlärandet av språkmodellen GPT-3 skapade å sin sida lika stora koldioxidutsläpp som tusen flygresor tur och retur mellan Helsingfors och Tokyo för en person. 

För att förebygga övergångsperiodens nackdelar måste man även lägga märke till att refomerna till exempel för vårdpersonalen inte endast gäller användargränssnittet utan hela arbetssättet. Som stöd för en lyckad förändring i verksamhetssättet och en lyckad övergång behövs omsorg om att kompetenskraven upprätthålls. Det är också viktigt att fundera på vilka typer av färdigheter som ska bevaras även i förändringen.

En stark möjlighet: Allmänna, gemensamma och specifika språkmodeller utmanar invanda tankesätt. Att för-ändra dem på ett hållbart sätt kräver trygga försök och att man lär sig av dem. Det finns framför allt en stor möjlighet i att tänka om kring interaktion i olika användargränssnitt.