Frågor och svar till offer för identitetsstöld eller dataläckage

25.10.2020 16.34 | Publicerad på svenska 26.10.2020 kl. 14.09
Pressmeddelande

Uppdaterad 2.11.2020, publicerad första gången 25.10.2020

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har sammanställt frågor och svar om ärenden som berör myndighetens ansvarsområde och som kan vara till nytta för offer vid en dataläcka.

Ett omfattande informationspaket för offer för identitetsstöld eller dataläckage finns på Cybersäkerhetscentrets webbplats.

Vad innebär det att personbeteckningen hamnar i fel händer?

Personbeteckningen är avsedd att identifiera enskilda personer. Detta innebär att två medborgare inte kan ha samma personbeteckning. Detta är viktigt för att till exempel uppgifter om två personer med samma namn inte ska förväxlas med varandra till exempel i myndigheternas eller bankernas tjänster eller för att rösträtten inte utövas mer än en gång.

Personbeteckningen ska användas i olika e-tjänster endast för att särskilja mellan kunder som enskilda individer. Däremot ska personbeteckningen inte användas för att identifiera kunden. I samband med ärenden vid besökspunkter ska kunden alltid identifieras med ett identitetskort eller pass som utfärdats av polisen, samt i elektroniska tjänster antingen med ett starkt elektroniskt identifieringsverktyg såsom bankkoder, mobilcertifikat eller identitetskort med medborgarcertifikat.

Tyvärr gör vissa tjänsteleverantörer det möjligt att uträtta ärenden enbart utifrån de personuppgifter som kunden själv har uppgett, vilket gör det möjligt att använda felaktiga personuppgifter. Typiska bedrägerier som görs med falska personuppgifter är att ta olika små krediter med felaktiga personuppgifter samt att göra en förfalskad adressändring för att styra nätbutiksinköp till fel adress. Personbeteckningen kan också missbrukas för mobbning och trakasserier.

Vad kan en person som blivit offer för identitetsstöld göra?

Det lönar sig alltid att göra en polisanmälan och följa polisens anvisningar. Möjligheterna för brottslingar att missbruka personuppgifter kan förebyggas bland annat genom att införa förbud mot utlämnande av uppgifter för önskade användningsändamål och genom att göra en ändringsspärr. I allvarliga brottsfall som innehåller hot om fysiskt våld kan man överväga att göra en spärrmarkering. Det är också möjligt, även om det är mycket sällsynt, att ändra personbeteckningen.

Kan en medborgare påverka för vilka ändamål och till vem hans eller hennes uppgifter i befolkningsregistret får lämnas ut?

Möjligheterna för brottslingar att missbruka personuppgifter i befolkningsregistret kan förebyggas genom att införa förbud mot utlämnande av uppgifter för önskade användningsändamål via Kontroll av egna uppgifter -service.

Utlämning av egna uppgifter kan förbjudas för uppdatering av kundregister, utlämnande av kontaktuppgifter, direktmarknadsföring, upprättande av personmatriklar samt släktforskning. Då överlåter Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inte personens uppgifter för dessa ändamål. Flera myndigheter har lagstadgad rätt att få uppgifter ur befolkningsregistret och utlämnandet av uppgifter för myndighetssyften kan inte förbjudas.

Vad innebär flyttspärr och hur kan man göra det?

Förfalskade adressändringar kan förebyggas genom att göra flyttspärr.

När du har flyttspärr, kan du göra en flyttanmälan endast genom att personligen besöka ett av MDB:s serviceställen och styrka din identitet. Om du vill göra en flyttanmälan elektroniskt eller med flyttanmälningsblankett, måste du först ta bort flyttspärren. Efter det kan du göra en flyttanmälan normalt.

Kom ihåg, att du måste göra ett flyttspärr till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och till Posten. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata registrerar spärren i befolkningsdatasystemet. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata merkitsee eston väestötietojärjestelmään.

Läs, hur gör du ett flyttspärr till Myndigheten för digitaliseing och befolkningsdata

Läs anvisningarna för hur man gör spärren till Posti

När lönar det sig att ansöka om spärrmarkering och vad betyder det?

Om en person hotas med allvarligt fysiskt våld kan man skydda sig själv och sin familj genom att ansöka om spärrmarkering. Spärrmarkering är en grov säkringsåtgärd som begränsar utlämnandet av uppgifter om en persons adress, boningsort och hemkommun från befolkningsdatasystemet endast till sådana myndigheter som har rätt att behandla uppgifter som omfattas av spärrmarkering. När man överväger att ansöka om spärrmarkering bör man samtidigt observera att det försvårar vardagen, varvid för- och nackdelarna med spärrmarkeringen bör övervägas noggrant.

Mer information om spärrmarkering

Kan ett offer för identitetsstöld ansöka om ändring av personbeteckning?

Enligt lagen är personbeteckningen avsedd som en bestående och livslång beteckning och det är mycket sällsynt att den ändras. Man kan ansöka om ändring av personbeteckningen om några upprepade gånger har missbrukat personbeteckningen och om den har orsakat betydande ekonomisk eller annan olägenhet samt om missbruket faktiskt kan förhindras genom att personbeteckningen ändras. Enligt lagen ska det vara absolut nödvändigt att ändra personbeteckningen för att skydda personen i situationer där hans eller hennes hälsa eller säkerhet är utsatt för ett uppenbart och bestående hot. Exempel på en sådan situation är vittnesskydd.

Personbeteckningen kan också ändras om man genom det kan förhindra att de skadliga följderna av missbruk fortsätter och alla följande förutsättningar uppfylls:

  • missbruket har upprepats
  • missbruket har orsakat betydande ekonomiska eller andra olägenheter
  • missbruket förhindras genom att personbeteckningen ändras.

Mer information om ändring av personbeteckningen

Häiriötiedote - koko palvelun laajuinen Störringmeddelanden