Intressebevakarens uppgifter

Intressebevakaren ska i all sin verksamhet uteslutande försvara sin huvudmans intressen. Intressebevakaren får inte blanda sin huvudmans tillgångar med andras tillgångar eller låna sin huvudmans tillgångar.

Intressebevakaren ska sköta sin huvudmans egendom så att egendomen och dess avkastning används endast till förmån för huvudmannen. Intressebevakaren ska ge huvudmannen en summa dispositionsmedel som är skälig med beaktande av huvudmannens tillgångar. Övrig egendom, som inte används för huvudmannens uppehälle eller andra behov, ska placeras på ett tillräckligt värdebeständigt sätt och så att den ger skälig avkastning.

Intressebevakaren ska alltid se till att huvudmannen får lämplig vård, omvårdnad och rehabilitering. Intressebevakaren sköter inte dessa uppgifter själv, utan anlitar utomstående aktörer som sköter de tjänster huvudmannen behöver.

Intressebevakaren ska på begäran upplysa huvudmannen om dennes ekonomiska situation samt om de åtgärder som intressebevakaren har vidtagit för att förvalta egendomen.

Intressebevakaren får inte skänka bort egendom som tillhör huvudmannen. Endast huvudmannen kan överväga och ta initiativ till att ge en gåva. Om huvudmannen vill ge en gåva som med tanke på omständigheterna är normal och av ringa ekonomiskt värde, kan intressebevakaren uträtta ärendet på huvudmannens begäran. Huvudmannen ska alltid förstå betydelsen av att ge en gåva och kunna ge gåvan av egen vilja. Om huvudmannen inte förstår betydelsen av att ge en gåva, kan intressebevakaren inte ens ge gåvor av ringa betydelse.

Intressebevakaren får inte berätta om sin huvudmans angelägenheter för någon annan utan huvudmannens tillstånd. Tystnadsplikten gäller också verifikatmaterial som intressebevakaren innehar.

Innan intressebevakaren fattar beslut i ett ärende som hör till uppdraget ska intressebevakaren ta reda på huvudmannens åsikt, om saken kan anses vara viktig för denne och hörandet kan ske utan betydande svårigheter. Det är inte nödvändigt att höra huvudmannen om denne inte kan förstå sakens betydelse.

Intressebevakaren kan i vissa situationer vara jävig att företräda sin huvudman. Läs mer under När behöver intressebevakaren en ställföreträdare?

Intressebevakaren behöver förmyndarmyndighetens tillstånd för de viktigaste åtgärderna med tanke på huvudmannen. Mer information finns under Rättshandlingar som kräver tillstånd.

Intressebevakaren har rätt att få ett skäligt arvode för de ärenden han eller hon sköter samt ersättning för nödvändiga kostnader som har orsakats av skötseln av huvudmannens ekonomiska angelägenheter. Intressebevakaren ska alltid sköta huvudmannens ärenden på det mest ändamålsenliga och billigaste sättet. Om intressebevakaren inte förordnats att också sköta angelägenheter som gäller huvudmannens person, kan han eller hon inte kräva kostnadsersättning för att sköta dessa ärenden (t.ex. handelstransaktioner, läkarbesök, hälso- och rekreationsbesök). Rollen som närstående ska alltid separeras från rollen som intressebevakare; åtgärder som vidtagits i egenskap av närstående kan inte utgöra avgiftsbelagda åtgärder under intressebevakningen.

Intressebevakaren kan när som helst själv avstå från uppdraget som intressebevakare.

En domstol kan befria intressebevakaren från uppdraget, om det visar sig att intressebevakaren är oförmögen eller olämplig att sköta det. Vanligtvis handlar det om att intressebevakaren har försummat att redovisa sin verksamhet eller ansöka om tillstånd, eller att andra allvarliga brister, fel eller försummelser har förekommit i intressebevakarens verksamhet.

Vem som helst som upptäcker missförhållanden i en intressebevakares verksamhet kan anföra klagomål och be förmyndarmyndigheten utreda intressebevakarens verksamhet.

En intressebevakare som i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet har åsamkat huvudmannen skada är skyldig att ersätta skadan.

Ett skadeståndsyrkande som grundar sig på intressebevakarens verksamhet preskriberas tre år från det att slutredovisningen har överlämnats till den som varit berättigad att få den.