Digitala bostadsköp – hur byggs förtroendet upp från gränssnitt till hemmasoffa?

Skribent: företagare Sami Honkonen

Denna artikel är en del av artikelserien Lyckan i digitalisering. Texterna i artikelserien är skrivna av författargäster och representerar inte ståndpunkter hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
Se alla artiklar i artikelserien >>

---

  

 

Till en början var förtroendet litet. Den första räkenskapsperioden var just avslutats vid vårt bolag och vi förhandlade om att grunda ett gemensamt företag med Finlands viktigaste finansinstitut. Vår jurist hade redan på förhand uppmuntrat oss genom att berätta att projektet aldrig kommer att gå i mål. Juristens misstankar var starka: varför skulle bankerna gå med i ett gemensamt företag med startupen? 

Vi höll på att bygga en plattform för digitala bostadsköp. Tack vare det bostadsdatasystem som myndigheterna utvecklat skulle bostadsaktierna överföras till det digitala registret och vår plattform skulle göra handeln enkel, snabb och säker. Plattformen för bostadsköp skulle gagna konsumenter, fastighetsförmedlare och banker. 

 

Vi hade redan byggt två prototyper som hade lyckats utmärkt. Det var dock långt kvar till riktiga bostadsköp och vi försökte komma överens om ramarna för att bygga upp en riktig produktionsversion. Plattformen skulle heta DIAS, från digitaalinen asuntokauppa, och för detta skulle ett gemensamt företag grundas med bankerna. 

Vi hade redan från början målmedvetet byggt upp förtroendet tillsammans med våra partner. Formeln var mycket enkel: gör vad du lovar. Minst lika viktigt var det att vi inte lovade något vi inte kunde göra. Vi agerade öppet och transparent och berättade för våra partner om riskerna, utmaningarna och problemen. Vi berättade vad som är svårt i början och vad som kommer att bli svårt när vi går mot produktion. Under förhandlingarna gick man omfattande igenom på vilka alla sätt samarbetet kunde misslyckas och därför kunde man genom att identifiera dem också tillsammans utveckla lösningar för dem. Sex månader efter att förhandlingarna inleddes skrev vi under avtalsdokumenten. Pressen på att få ett köp i mål gav utrymme för nya stressteman: nu måste detta verkligen göras. 

Alla var nervösa, eftersom bostadsköp är viktiga. Bostadsköp är ofta ett av de största köpen i människans liv – då får man inte slarva! 

 

Digitaliseringsutvecklingen innebär att bygga förtroende 

Vår vision var klar. DIAS skulle vara en plattform till vilken inget användargränssnitt skulle erbjudas, utan all handelsrelaterad information skulle komma i strukturellt format via gränssnitten. Bankerna genomför sina egna gränssnitt för gränssnitten i plattformen. Handeln skulle vara helt digitala i och med det nya bostadsdatasystemet, eftersom aktiebreven snabbt skulle överföras till det digitala registret med gränssnitt. 

Efter att avtalen undertecknats framgick det snart att gränssnitten i bostadsdatasystemet inte blir färdiga i tid. Utan dem skulle digitala köp inte vara möjliga. I samtalen med fastighetsförmedlarna framgick det också att man inte var beredd att övergå från köpebrev i sin nuvarande form till strukturella, standardiserade köpebrev. Bankerna skulle inte heller samla på sig egna användargränssnitt enligt den planerade tidtabellen. 

Det kändes som om mattan drogs under benen och precis när man skulle komma tillbaka på benen, drogs en annan matta under. Så här går digitaliseringsprojekten alltid till. Ingen mängd planering eller inskolning eliminerar osäkerheten kring digitaliseringsutvecklingen.
Lyckligtvis hade vi också utmärkta partner. Vissa nyckelpersoner i bankerna och fastighetsförmedlingskedjorna såg tydligt inte bara riskerna utan också många möjligheter. Deras stöd gick långt. I och med bankernas placering kanske konkursen skulle komma först om ett år. 

Bostadsköp i underbyxor 

Hur fungerar digitala bostadsköp? Vi utvecklade från noll en process där ett aktiebrev i pappersform överförs från säljarens bankvalv direkt till köparens bankvalv utan fysisk handel. En anteckning om överföring av aktiebrev görs av banken med hjälp av säljarens fullmakt. På så sätt har vi åstadkommit ett tillvägagångssätt som är digitalt för konsumenter och fastighetsförmedlare, men för närvarande måste bankerna hantera aktiebrev i pappersformat. På efterhand låter vår lösning uppenbar men ingen hade gjort det tidigare. På detta sätt hade man kunnat bedriva praktiskt taget digitala bostadsköp redan flera decennier tidigare. 

Även andra problem löstes. För bankerna kodade vi själva gränssnitten och i fråga om köpebrevens struktur godkände vi vår förlust: tills vidare skulle köpen komma in i PDF-format. 

De första köpen på plattformen gjordes sommaren 2019. Vi firade på kontoret när monitoreringsvyn för pågående köp för första gången visade ett tvåsiffrigt tal. Vi skrattade när någon i sociala medier berättade att de tycker om DIAS, eftersom man då kan göra bostadsköp utan byxor. 

Tillväxten var till en början behärskad, men plattformen fungerade och gjorde sin uppgift, även om det naturligtvis fortfarande fanns mycket att utveckla. I och med coronapandemin förändrade vinkelkoefficienten för tillväxtkurvan radikalt riktningen. Via DIAS kunde bostadsköpen skötas helt och hållet på distans, vilket under pandemiförhållandena var en stor fördel. Den här gången var överraskningen gynnsam för vår affärsverksamhet. 

 

Idag används DIAS av alla finländska banker och största delen av fastighetsförmedlarna. Enligt vår NPS-kundnöjdhetsenkät anser fastighetsförmedlarna att DIAS är utmärkt. Av konsumenterna får vi höra berättelser om hur affärerna har undertecknats i glasskön, blåbärsskogen eller tillsammans med maken i soffan när barnen har gått och lagt sig. 

Digitaliseringen av bostadsköp pågår fortfarande, även DIAS utvecklas fortfarande. Som man brukar säga är ju endast datasystem som redan har tagits ur bruk färdiga datasystem. Till det har DIAS fortfarande långt kvar.