De nya skiljemarkörerna garanterar personbeteckningarnas tillräcklighet i framtiden – de första nya personbeteckningarna beviljas uppskattningsvis om ett år

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata uppskattar att personbeteckningar enligt den nuvarande modellen räcker i ytterligare cirka ett år. Därefter tas nya skiljemarkörer i bruk i de personbeteckningar som beviljas. Personbeteckningar som redan beviljats ändras inte.

Personbeteckningen används för att individualisera personer i myndigheters och många privata aktörers register och informationssystem samt i datatrafiken mellan dessa. Med hjälp av personbeteckningen kan man bland annat säkerställa att uppgifter registreras för precis rätt person.

– I den nuvarande modellen för personbeteckningar finns det ett begränsat antal beteckningar för varje födelsedatum och för vissa dagar håller beteckningarna på att ta slut, berättar överdirektör Timo Salovaara vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 

I början av året trädde en förordning i kraft som gör det möjligt att ta i bruk de nya skiljemarkörer och säkerställer att personbeteckningarna är tillräckliga i framtiden. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fortsätter dock att bevilja personbeteckningar enligt den nuvarande modellen så länge de räcker.

De första personbeteckningarna med nya skiljemarkörer beviljas uppskattningsvis i maj 2024

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata uppskattar för närvarande att de nya skiljemarkörerna för personbeteckningar ges för första gången i maj 2024. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata uppdaterar sin bedömning varje månad och den uppskattade tidpunkten för ibruktagandet finns på webbplatsen dvv.fi.

– Uppskattningen av tidtabellen för att ta i bruk de nya skiljemarkörerna grundar sig på den genomsnittliga mängden beviljade personbeteckningar 2016–2021 och på en uppskattning av det framtida behovet. Om behovet av personbeteckningar ökar till exempel till följd av arbetsrelaterad invandring kan de nya skiljemarkörerna tas i bruk redan tidigare, berättar Timo Salovaara.

De nya skiljemarkörerna i personbeteckningen

Efter reformen är skiljemarkörer

• För personer födda 2000 eller senare nuvarande bokstäverna A och nya B, C, D, E, F.
• För personer födda på 1900-talet det nuvarande bindestrecket (-) eller de nya bokstäverna Y, X, W, V, U.
• Det nuvarande plustecknet (+) för personer födda på 1800-talet, inga nya skiljemarkörer.

Genom förordningen blir skiljemarkören som ingår i personbeteckningen också en individualiserande del av beteckningen, dvs. personbeteckningarna kan i fortsättningen endast särskiljas från varandra genom olika skiljemarkörer.

Tidigare har man i systemen kunnat låta bli att beakta skiljemarkören, men efter att vi tagit i bruk de nya skiljemarkörerna kan man inte längre göra så. Till exempel för fiktiva personbeteckningar 100190-999P eller 100190Y999P kan skiljemarkören vara det enda som skiljer dem åt.

Organisationerna ska säkerställa systemens beredskap att hantera de nya personbeteckningarna

– Alla organisationer som använder personbeteckningar i sina system ska i god tid förbereda sig på förändringarna.  På så sätt säkerställer man att behandlingen av personuppgifter också i fortsättningen fungerar utan problem i olika system, betonar Timo Salovaara.

På Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas webbplats finns material för att testa datasystemen. I materialet finns fiktiva testpersoner som har de nya typerna av skiljemarkörer i personbeteckningarna.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ser till att förnyelsen genomförs i Befolkningsdatasystemet som ger personbeteckningar samt i andra tjänster som myndigheten producerar, som till exempel Suomi.fi-tjänsterna. Myndighetens tjänster används i stor utsträckning även av andra organisationer.

Övriga revideringar av personbeteckningen avbröts

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata beredde tidigare även andra revideringar av personbeteckningen i enlighet med det föregående regeringsprogrammet. Riksdagen hann inte behandla de lagförslag som skulle möjliggöra andra ändringar av personbeteckningen före sessionsperiodens slut. Således genomförs endast reformen av skiljemarkören, eftersom detta beslutades redan tidigare.

– Vi har beredskap att fortsätta beredningen av mer omfattande revideringar av personbeteckningssystemet om den nya regeringen så bestämmer. En mer omfattande reform skulle göra det möjligt för utlänningar att elektroniskt identifiera sig och att börja sköta ärenden redan i det land var de befinner sig alltså innan de anländer till Finland, berättar Timo Salovaara.

Reformen av personbeteckningen är en del av finansministeriets projekt.

Läs mer om revideringen av personbeteckningen.

Företrädare för organisationer kan kontakta Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och få stöd i förberedelserna för att ta i bruk den nya personbeteckningen. Mer information: [email protected] och [email protected].