Digitalisering i en ny tid
Digihumaus-rapporten 2026
Inledning
I Digihumaus-rapporten 2026 presenterar vi Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas synpunkter på förändringstrender som formar världen: digitaliseringen fördjupas, den förtroendefulla atmosfären vacklar, säkerheten betonas och demokratin sätts på prov.
Våra tolkningar beskriver en osäker och oförutsägbar verksamhetsmiljö. I en globalt sammankopplad värld blir förändringskrafterna något som korsar och accelererar varandra, vilket vi lyfter fram i rapporten. Mitt bland tumultet i världen har den offentliga förvaltningen i Finland som uppgift att agera på ett stabilt, förutsägbart och förtroendeskapande sätt.
Digitaliseringen fördjupas
Digitaliseringen fördjupas i ett teknologiskt avancerat samhälle. Man utnyttjar automatisering, artificiell intelligens och informationens rörlighet i stor utsträckning. Den snabbt utvecklade teknologin och den föränderliga säkerhetsmiljön driver på den digitala utvecklingen.
Digitaliseringen är ett etablerat verksamhetssätt inom den offentliga förvaltningen. De största utmaningarna är inte tekniska utan gäller reglering, samhälleliga och individuella konsekvenser, hantering av beroenden och ändamålsenligheten i det som görs. Samtidigt kommer den offentliga förvaltningen i fortsättningen att fungera med allt mindre resurser.
Stora digitaliseringsprojekt som genomsyrar förvaltningen blir lätt för komplicerade helheter när projekten överskrider behörighetsgränserna för flera myndigheter. Det mest effektiva sättet att utveckla förvaltningen som ger besparingar är att genomföra flera mindre projekt där behörighetsgränserna inte överskrids i stor utsträckning. Den interna interoperabiliteten av informationen inom förvaltningen bör främjas genom fungerande och ändamålsenliga gränssnitt samt genom en lagstiftningsreform som gör det möjligt att utnyttja datalagren när det är nödvändigt och riskerna med anhopningen av uppgifter har bedömts.
Det behövs investeringar i digitalisering och ny teknik både i Finland och i Europa, men avvecklingen av bestämmelser som förhindrar automatisering skulle förtjäna mer uppmärksamhet än i nuläget. Regelbaserad automation av processerna och artificiell intelligens förbättrar vardagen mest när de sker i bakgrunden i systemen, men alltid på ett transparent sätt. På så sätt utvecklar vi förvaltningens verksamhet samtidigt som vi upprätthåller medborgarnas förtroende för tjänsterna
Att fundera på: Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen i Finland definieras fortfarande av strukturer och bestämmelser som har skapats när den elektroniska ärendehanteringen ännu var marginell. Genom att förnya författningshelheten om förvaltningsförfarande och e-tjänster förbättrar vi myndigheternas möjligheter att tillhandahålla tjänster som gagnar allmänheten i stor utsträckning och å andra sidan att klara sig under denna tid då resurserna är allt knappare.
Den förtroendefulla atmosfären vacklar
Polariseringen av samhället försvagar den förtroendefulla atmosfären. Att bevara förtroendet kräver kontinuerligt arbete samt förutseende och riskhantering. En begriplig, förutsägbar och ansvarsfull förvaltning skapar stabilitet.
I en svår informationsmiljö är det inte lätt att bygga upp förtroende. Individerna borde ha förmåga att identifiera tillförlitlig information, men polarisering och tolkningar av världen som grundligen avviker från varandra gör det svårt att diskutera lösningen. De demografiska förändringarna minskar spelrummet för förnyelse och påverkar framtidsutsikterna för det finländska samhället i och med att åldersklasserna blir mindre.
Den offentliga förvaltningen kan bygga upp förtroendet genom att utveckla kundorienterade tjänster med gemensamma resurser på ett smidigt sätt. Med stöd av laglighetsprincipen producerar förvaltningen tillgängliga, tydliga och begripliga offentliga tjänster och automatiserar på ett ansvarsfullt sätt. Detta har vi alla möjligheter till, eftersom Finlands resurs är data av hög kvalitet inom den offentliga förvaltningen. I takt med att hotbilderna ökar måste man dock vara ännu noggrannare än tidigare med användningen av denna data. Den finländska modellen för övergripande säkerhet, det vill säga ett nära samarbete mellan myndigheterna, den privata och tredje sektorn, främjar också beredskapsförmågan, och modellen är välkänd ute i världen.
En offentlig förvaltning som är automatiserad i stor utsträckning måste vara begriplig för medborgarna. Detta är möjligt när förvaltningens författningsgrund är tydligt skriven och den digitala verksamheten är i framkant. Förändringstrenderna inom förtroende och digitalisering är således mycket nära förknippade med varandra.
Att fundera på: I en sådan atmosfär framhävs den finländska förvaltningens laglighetsprincip som motsatsen till godtyckligt beslutsfattande. Även i framtiden är hörnstenen i förtroendesamhället en ansvarsfull och digital offentlig förvaltning som producerar jämlika förvaltningsbeslut av jämn kvalitet för medborgarna
Säkerheten betonas
Militära kriser, cyberhot och klimatförändringen försvagar säkerheten. Mis- och desinformation samt oförutsedda effekter av artificiell intelligens får förtroendet att vackla. De civila organisationernas roll och betydelse som en del av den övergripande säkerheten har vuxit. En samarbetskultur och en modell för övergripande säkerhet bidrar till att hantera hot.
På klimatförändringens bekostnad har världspolitiska kriser fått mer uppmärksamhet under de senaste åren. Framtidens säkerhetshot är mångsidiga och kopplade till varandra på ett komplicerat sätt. På lång sikt är klimatförändringen, naturförlusten och uttömningen av naturresurser de allvarligaste riskerna för mänskligheten.
Digitaliseringen medför i sig risker och ökar sårbarheterna. Myndigheterna tvingas föra en ständig kapprustning mot skadliga aktörer i kampen mot digitala hot. Å andra sidan ökar digitala arbetssätt även resiliensen, när den hårda infrastrukturen är driftsäker och de digitala tjänsterna görs människocentrerade.
Den offentliga digitala infrastrukturen och stödtjänsterna i anslutning till den är en del av samhällets kritiska infrastruktur. Basregistermyndigheterna har en betydande roll i tryggandet av informationens tillförlitlighet och tillgänglighet i alla situationer. En förtroendeskapande och förutseende offentlig förvaltning tar hand om infrastrukturen och basregistermyndigheternas beredskap. Beslut om investeringar som minskar reparationsskulden för den digitala infrastrukturen ska fattas i rätt tid så att föråldrade system inte behöver ersättas helt och hållet på en gång med osäkra förväntningar på nytta.
Att fundera på: Den digitala basinfrastrukturen har redan länge haft en kritisk roll i vårt samhälle, även om den fungerar obemärkt i bakgrunden. Många civila organisationer upprätthåller basregistren i anslutning till detta. Även i ekonomiskt strama tider måste man se till att dessa organisationer har möjlighet att upprätthålla och utveckla basregistren. Endast så kan de agera vid sidan av säkerhetsorganisationerna i alla situationer.
Demokratin sätts på prov
Maktpolitik, framväxten av auktoritära styren och ifrågasättandet av regelbaseringen prövar demokratin och etablerade tillvägagångssätt. Överraskande utvecklingsförlopp utmanar Finland, som stöder sig på ett avtalsbaserat och internationellt system. De globala leveranskedjornas oförutsägbarhet utmanar till att bygga europeiska lösningar.
Den liberala världsordningen knakar i fogarna, och att vänja sig vid den nya geopolitiska verkligheten är svårt för de nordiska länderna och EU, som har litat på det regelbaserat systemet. Demokratiska ideal är hållbara, men i stället för reaktion förutsätter de en djup förståelse av samhället och ett aktivt upprätthållande av delaktighet och yttrandefrihet.
Den fördjupade digitaliseringen av offentliga tjänster söker balans och ändamålsenlighet mellan globala lösningar och europeisk interoperabilitet. Partner för att främja en ansvarsfull digitalisering finns framför allt i de nordiska länderna och Europa, som delar liknande värdegrunder och samhällsstrukturer.
Att fundera på: I diskussionen om EU:s och den nationella digitala suveräniteten framkommer det att vi både inom den privata och den offentliga sektorn är beroende av tjänsteleverantörer utanför EU. I grund och botten handlar det om förtroende gentemot teknologier, tjänsteleverantörer och EU:s avtalssystem. I vilket fall som helst måste man lita på någon avtalspart, oberoende av om den är i inhemsk eller europeisk ägande eller ägs av något annat land. Oövervägda ändringar kan utöver negativa konsekvenser för hur tjänsterna fungerar och för informationssäkerheten även medföra betydande kostnader. Därför är tålamod nu trumfkort och de olika alternativen samt deras för- och nackdelar måste övervägas noggrant.