Samarbetet mellan befolkningsregistermyndigheterna underlättar flytten från ett nordiskt land till ett annat – digitaliseringen har varit till hjälp i snart 15 års tid

Det nordiska samarbetet har en lång historia som också syns i den gränsöverskridande vardagen. De digitala lösningarna har gjort det lättare att flytta från ett nordiskt land till ett annat redan innan det blev vanligt med digitalisering.

Mellan de nordiska befolkningsregistren rör sig personuppgifterna om dem som flyttar elektroniskt, och det är i allmänhet inte nödvändigt att lämna in intyg i pappersform om t.ex. äktenskap eller barn till myndigheterna när man flyttar till det nya landet.

"När du flyttar från Finland till ett annat nordiskt land gör du först en flyttanmälan i Finland", berättar Päivi Riehkalainen, häradsskrivare vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 

"Efter flytten besöker du den lokala registermyndighetens byrå för att visa upp pass eller identitetskort och gör en anmälan om inflyttning i landet. När flytten har registrerats finns dina personuppgifter i befolkningsregistret i ditt nya hemland."

Till det nordiska flyttningssamarbetet hör dessutom att den som flyttar från ett nordiskt land till ett annat inte blir utan hemkommun och tillhörande tjänster. Även uppgiften om hemkommun rör sig i samband med flytten och om man inte får hemkommun i det nya hemlandet, bevaras den i ursprungslandet.

"Den första nordiska överenskommelsen om flyttning ingicks redan i slutet av 1960-talet. År 2007 övergick man till den digitala eran, då uppgifterna började röra sig elektroniskt", berättar Timo Salovaara, överdirektör vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 

Särskilt mellan Finland och Sverige flyttas det mycket. Enligt Statistikcentralens befolkningsstatistik fanns det år 2020 nästan 7 000 flyttare mellan Finland och de olika nordiska länderna, och av dessa flyttade över 5 000 uttryckligen från Finland till Sverige eller tvärtom.

"Vi skulle bli tvungna att ge och ta emot ganska många utdrag ur befolkningsregistret i pappersform om det inte fanns ett elektroniskt system. För att inte tala om hur mycket av medborgarnas besvär och tid som sparas", tillägger häradsskrivare Riehkalainen.

För närvarande överförs uppgifterna elektroniskt i samband med flytten, men mellan flyttningarna förmedlas inte uppgifter om till exempel namnändring eller ett barns födelse till personens hemland. Dessa uppgifter ska finländarna själva anmäla till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i Finland.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata leder som bäst också ett projekt som finansieras av Nordiska ministerrådet och där man strävar efter att hitta lösningar och modeller för att underlätta den gränsöverskridande vardagen med hjälp av digitalisering och informationsutbyte.

"Projektet fokuserar på tre livshändelser: Studier i ett annat nordiskt land eller i Baltikum, användning av hälso- och sjukvårdstjänster i ett annat nordiskt land eller i Baltikum samt sökning av lagstiftning i ett annat nordiskt land eller i Baltikum. I det första skedet gör vi en utredning av lägesbilden som blir klar hösten 2021. I den utreds nuläget och samarbetsobjekten för det gränsöverskridande informationsutbytet", berättar projektchef Torbjörn Sandell vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 

I projektet deltar för Finlands del också Utbildningsstyrelsen, Institutet för hälsa och välfärd samt justitieministeriet.

Mer information: 
Flyttning inom Norden
Projektet Världens smidigaste vardag och rörlighet mellan länder med hjälp av digitalisering (vm.fi) 

Den nordiska flyttningsöverenskommelsen: Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, överdirektör Timo Salovaara, fornamn.efternamn[at]dvv.fi
Projektet Världens smidigaste vardag och rörlighet mellan länder med hjälp av digitalisering: Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, projektchef Torbjörn Sandell, fornamn.efternamn[at]dvv.fi