Blogit

Social- och hälsovårdspersonalen som främjare av digital kompetens – Iakttagelser från nätverksevenemanget för digitalt stöd den 9 juni

Elina Honkaselkä Julkaisupäivä 1.7.2022 15.12 Blogit

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ordnade i början av juni ett nätverksevenemang för digitalt stöd med temat Social- och hälsovårdspersonalen som främjare av digital kompetens. Social- och hälsovårdsbranschen har gått raskt framåt i digitaliseringsutvecklingen och det vore viktigt att personalen skulle hålla jämna steg. Social- och hälsovårdspersonalen har en viktig roll när det gäller att främja digital delaktighet och inspirera klienterna att använda elektroniska tjänster. Men hur stöds social- och hälsovårdspersonalens digitala kompetens, vilka är utmaningarna och möjligheterna i utvecklingen av kompetensen? Målet med nätverksevenemanget var att svara på dessa frågor bland annat genom forskningsinformation och god praxis.

Till exempel Suomi.fi-fullmakter kan användas för olika e-tjänster, såsom apoteksärenden, eller till exempel FPA:s och skattemyndighetens tjänster. Fullmakterna används också mycket inom social- och hälsovårdstjänsterna och även yrkesutbildade inom social- och hälsovården har nytta av att känna till dem. En elektronisk fullmakt är en datasäker och tillförlitlig lösning för att uträtta ärenden åt någon annan. Fullmakten kan göras när som helst på dygnet och den träder i kraft omedelbart utan behandlingstid. Fullmakten kan också återkallas när som helst. Att man gett någon fullmakt är inte heller något hinder för att sköta ärendena självständigt. Om man av en eller annan orsak inte lyckas ge en elektronisk fullmakt, kan man från och med i höst ge en fullmakt med en ansökan. Du kan bekanta dig närmare med fullmakterna på adressen suomi.fi/fullmakter.

Från digital arbetsmiljö till digital arbetserfarenhet

Vi har utrett social- och hälsovårdspersonalens behov av digitalt stöd efter en längre frånvaro. De intervjuade tillfrågades om vilka förändringar och kompetenskrav det snabbt digitaliserade arbetslivet har fört med sig, hur social- och hälsovårdspersonalen har hittat/hittar det stöd de behöver och hur den digitala kompetensen utvecklas. I intervjuerna framkom att förändringarna i arbetsredskapen och verksamhetssätten kräver kontinuerlig uppdatering av den digitala kompetensen. Efter en längre frånvaro behöver man tid att lära sig och förstå fördelarna med digitaliseringen i det egna arbetet. Det är viktigt att man kontinuerligt erbjuds introduktion, möjligheter till övning och kamratstöd.

De största hindren för utveckling av den digitala kompetensen var brådska, chefen, föråldrad kunskap, distansutbildningar samt attityd och motivation. Det sista hindret är det mest betydelsefulla. Vill den anställda lära sig digitala färdigheter och hittar han eller hon ett värde i de digitala verktygen för sitt eget arbete? Brådskan medför att det egna grundläggande arbetet tar all tid och att det vid sidan om arbetet inte finns möjlighet att bekanta sig med digitala verktyg. Chefen kan å sin sida vara ett hinder för arbetet på så sätt att han eller hon inte gör det möjligt för arbetstagaren att utveckla sin kompetens till exempel genom att uppmuntra till utbildning. Digitala verktyg har blivit en betydande del av arbetet och i bästa fall underlättar de arbetet till exempel genom att påskynda överföringen av information. Det vore viktigt att så småningom börja tala om digital arbetsupplevelse i stället för digital arbetsmiljö, att fundera på vad den anställda behöver av sin omgivning för att ha en bra arbetsupplevelse. De anställdas tillfredsställelse har också en direkt inverkan på klientarbetet.

Digitala färdigheter är hantverksfärdigheter för yrkesutbildade inom social- och hälsovården

Social- och hälsovårdspersonalens digitala kompetens utvecklas på många olika sätt. Till exempel Siun sote och Oulunkaari har utvecklat digimentor- och digitutorverksamhet. I båda modellerna har man skapat tydliga mål för verksamheten, dvs. man strävar efter att förbättra personalens och organisationens digitala kompetens samt främja kundernas digitala färdigheter och användningen av elektroniska tjänster.

Verksamheten har ledningens stöd och uppmuntran, vilket syns bland annat i att mentorer och tutorer har getts tid att sköta uppgiften, till exempel för att utbilda personalen vid den egna enheten. Det finns en koordinator för verksamheten som ansvarar till exempel för att ordna gemensamma möten. Dessutom har man i båda verksamhetsmodellerna identifierat tydliga utvecklingsobjekt som man kommer att satsa på i framtiden. Digitala färdigheter är hantverksfärdigheter för yrkesutbildade inom social- och hälsovården, som ska upprätthållas kontinuerligt. Digitala färdigheter betonas långt ifrån alltid som sådana färdigheter som man borde behärska till fullo, utan snarare så att rollerna som tillhandahållare och mottagare av digitalt stöd kan förändras snabbt och man lär sig saker tillsammans och kontinuerligt. Det är viktigt att lyfta fram fördelarna med digitala verktyg för arbetsgemenskapen, arbetstagaren och klienterna. Tjänster och utrustning är inte bara ett komplement till arbetet, utan en del av det.

Ett brett spektrum av faktorer påverkar utvecklingen av social- och hälsovårdspersonalens digitala kompetens. En betydande faktor är de anställdas egen attityd och motivation i fråga om digitala verktyg. Det är också viktigt att organisationen och de närmaste cheferna stöder utvecklingen av den digitala kompetensen.

Du kan se nätverksevenemanget som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ordnade den 9 juni 2022 samt anförandet som MBD höll på adressen: https://www.mediaserver.fi/live/digituki.

MDB:s kommande evenemang hittar du på adressen https://dvv.fi/digituen-tapahtumathttps://dvv.fi/digituen-tapahtumat.

Elina Honkaselkä



Elina Honkaselkä arbetar med att utveckla digitalt stöd vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

 

Elina Honkaselkä Ruotsiksi blogi