Ett smidigt Finland behöver öppen information i realtid
Informationen som organisationer delar anonymt är till nytta vid beslutsfattande särskilt i snabbt föränderliga situationer. Den aktuella informationen är som bäst när den lämnas ut av en tillförlitlig organisation i rätt tid så att informationen också är relevant för andra aktörer i samhället. Öppna data respekterar alltid privatpersoners dataskydd.
I oktober testade kampanjen Donera information rganisationers beredskap att lämna ut öppna data i sin besittning som andra aktörer i samhället skulle kunna utnyttja särskilt under coronakrisen. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Teknologiindustrins kampanj samlade in en del nyttig information från informationskällor som innehas av organisationerna. Det finns skäl för att fortsätta det ansvarsfulla öppnandet av informationskällor även efter pandemin. Nyttiga informationskällor kan även i fortsättningen meddelas exempelvis på adressen lahjoitatietoa.fi.
Vilken roll kommer öppna data att ha i framtiden?
Janne Viskari: Mängden öppna data kommer att öka och därmed kommer det också att finnas flera användningsområden för dem och möjligheterna för att kombinera olika data ökar. Att öka kompatibiliteten mellan tjänster, information och system kommer att öka förädlingsvärdet av informationsförvaltning. Kompatibiliteten av såväl öppen som sluten information som möjliggörs genom öppna data och gränssnitt är båda viktiga utvecklingsobjekt som ökar möjligheterna att utnyttja data och är framtida konkurrenskraftsfaktorer för Finland. Organisationerna kan också själva dra nytta av att någon annan förädlar informationsmaterial i deras besittning. Det kan till exempel vara fråga om att man inte vill investera eller binda egna resurser i analysen av icke-affärskritiskt informationsmaterial som uppstår vid sidan om affärsverksamheten, men att någon annan kan göra analysen på organisations vägnar om informationsmaterialet öppnas.
Ville Peltola: Öppna data har kommit för att stanna, och under de senaste åren har öppnandet och delningen av data mellan företag stått i centrum vid sidan om offentliga öppna data. Vid delning av data företag emellan talar man ofta om ”en mjuk infrastruktur”, med vilken man menar regelböcker för delning av data, juridiska modellavtalsgrunder och nya aktörer som underlättar delningen av nya data. Europeiska kommissionen har också varit aktiv på denna front och i deras datastrategi betonas förutom dataoperatörer och dataförmedlare (Data Sharing Service Providers) också branschspecifika datalager (Data Spaces) och delning av B2G-data (Business to Government).
Fördröjer nätbrottslighet och informationsläckor användningen av öppna data?
Janne Viskari: Öppna data är som namnet antyder öppna, dvs. offentliga. Till exempel personuppgifter är aldrig öppna data. Brottslighet riktar sig däremot på sekretessbelagda och andra icke-offentliga uppgifter.
Ville Peltola: Man bör också komma ihåg att personuppgifter aldrig hör till diskussionen om öppna data. Delning av data företag emellan kräver satsningar på informationssäkerhet, och Vastaamos fall kan också här vara en lämplig påminnelse om vikten av informationssäkerhet.
I Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas tjänst Avoindata.fikan man enkelt publicera öppna data som alla kan använda. Organisationerna kan också meddela om data i sin besittning på adressen lahjoitatietoa.fi.
Mer information:
Janne Viskari, [email protected]
Ville Peltola, [email protected]
