Den tekniska definitionen av den europeiska identitetsplånboken framskrider

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har tillsammans med finländska och europeiska organisationer sedan våren 2023 aktivt deltagit i beredningen av den europeiska digitala identitetsplånboken. I Europa har man parallellt berett en förordning som möjliggör användning av en plånbok och tekniska definitioner samt referensarkitektur.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har i Finland ansvarat för Toolbox-arbetet, dvs. den tekniska definitionen. Innehållet i detta arbete beskrivs regelbundet i webbinarier som representanter för intressentgrupperna aktivt har deltagit i. Webbinarierna fortsätter även i år.

Enighet om lagstiftningen om plånboksapplikationen uppstod i november 2023

I början av november 2023 nådde Europeiska rådet och parlamentet enighet om lagstiftningen för den europeiska plånboksapplikationen. Antagandet är att förordningen träder i kraft under årets första kvartal och att plånböcker finns tillgängliga före utgången av 2026. Europeiska kommissionen har för avsikt att i början av året också publicera en ny version av plånbokens referensarkitektur.

Beredningen av både förordningen och referensarkitekturen fortsätter. Efter att förordningen trätt i kraft har kommissionen ett halvt år på sig att bereda noggrannare genomförandeförordningar, till vilka referensarkitekturen är nära kopplad med tanke på det tekniska genomförandet. Referensarkitekturen bereds i en teknisk expertgrupp under utvecklingsperioder på några veckor.

Just nu är ett av de viktigaste delområdena i den tekniska och funktionella definitionen aktuell, dvs. definitionen av en förtroendemodell för plånböcker. Förtroendemodellen har en betydande inverkan på hur plånböckerna kan utnyttjas i praktiken.

Säkerheten och användbarheten ska vara i balans

Tillräcklig säkerhet, tillförlitlighet och datasäkerhet ska beaktas när plånboksapplikationerna och regleringen i anslutning till dem utvecklas. Däremot måste man också säkerställa att lösningen är användbar och tillgänglig för både slutanvändarna och de organisationer som utnyttjar den. Till exempel kravet på en hög tillitsnivå tryggar säkerheten, men är samtidigt en utmaning. 

I praktiken kan detta orsaka utmaningar till exempel för drifttagningen av plånboksapplikationer, eftersom endast en liten del av finländarna kan identifiera sig med identifieringsverktyg med hög säkerhetsnivå. Hittills har digitaliseringen av tjänsterna i Finland i stor utsträckning stött sig på de identifieringsverktyg på förhöjd tillitsnivå som nu används och med vilka man har lyckats genomföra tillräcklig informationssäkerhet med hög tillgänglighet.

Pilotprojektet med plånboken pågår

Vid sidan av beredningen av förordningen inleddes i fjol också ett pilotprojekt för olika användningsfall av den europeiska digitala identitetsplånboken till exempel i anslutning till det digitala körkortet och digitala examensbevis. Pilotprojektet säkerställer att lösningen genast lämpar sig för olika användningsfall. Bekanta dig närmare med de användningsfall som pilottestas.

Mer information:
[email protected] 

Se även:

Förhandlingsdokument om förordningen på Europaparlamentets webbplats

Arbetsversion av referensarkitekturen i EU-kommissionens GitHub