Vad har ChatGPT att säga om Suomi.fi-tjänsternas och den digitala infrastrukturens framtid?

MDB:s specialsakkunniga Joonas Aitonurmi diskuterade med ChatGPT om Suomi.fi och den digitala utvecklingens framtid. Vilka synpunkter hade AI?  

När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas trender utarbetades för första gången hösten 2019 kunde man inte se hur den ökade komplexiteten i de problem vi identifierat och den allt mer komplicerade säkerhetsmiljön skulle konkretiseras under de närmaste åren. Bland annat coronapandemin och Rysslands anfall på Ukraina påskyndade många utvecklingsförlopp. 

På samma sätt förutspådde vi hösten 2022 hur artificiell intelligens som tjänst (AI as a Service) kommer att utvecklas, men vi kunde inte helt förutspå dess enorma utveckling. 

Hur kan man förutse Suomi.fi-tjänsternas och den mjuka digitala infrastrukturens framtid i dessa tider?

Vilka visioner har mänsklig intelligens om Suomi.fi:s framtid? 

MDB:s ledande specialsakkunnig Jani Ruuskanen visionerar om Suomi.fi-tjänsterna år 2032 på sin blogg (på finska). Då använder medborgarna smidiga situationsbaserade, automatiserade e-tjänster i första hand med hjälp av digitala användargränssnitt. 

Röstanvändningsgränssnitt och automatiska översättningar samt lösningar för hantering av samtycken gör vardagen smidigare. Översättningsteknologin förbättrar tillgången till tjänster genom att utvidga dem att inkludera personer som inte talar finska som sitt modersmål eller som har andra språkliga utmaningar.

I en värld full av cyberbrottslingar och desinformation är det också viktigt att tillförlitlig information är lättillgänglig. Gränsdragningen mellan den verkliga världen och den virtuella världen suddas ut i takt med att tjänsterna för artificiell intelligens utvecklas. En myndighetsuppgift är att sörja för informationssäkerheten och informationstillförlitligheten.  

ChatGPT har både vilda visioner och skeptiska tankar  

Jag frågade också OpenAI:s ChatGPT om framtiden för digitala tjänster. Botens förslag var utmärkta, men överraskande. Förutom röststyrning, översättningsteknik, artificiell intelligens och maskininlärning föreslog ChatGPT personifiering och stärkande av samarbete samt påminde om betydelsen av säkerhet och integritet. Med andra ord helt rätta svar i sig.

De vildaste visionerna gav ChatGPT först när man började lirka lite. Då sa den att Suomi.fi-tjänsterna kunde integreras i smarta kläder och som en del av ett smarthem som skulle reagera haptiskt, det vill säga via beröring och känslor i växelverkan med användaren. Mångsidighet och ökad betydelse för upplevelsen är viktiga trender i digitaliseringsutvecklingen.

Ändå var ChatGPT skeptisk till tjänsternas framtid och beaktade inte hur tekniken eliminerar onödiga uppgifter för människor i framtiden. När vi visionerar hoppas vi att vi i framtiden ska ha så lite ärenden som möjligt – och att tjänsterna också ska vara väldigt lätta att använda. Best service is no service, är något vi funderar på vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Vad anser ChatGPT om möjligheterna med en demokratisk digitaliseringsutveckling?

För att ChatGPT ska kunna föreslå liknande ”idéer utanför boxen” borde den först känna till boxen, dvs. verksamhetsmiljön, där den är verksam. En mycket central utveckling i denna tid är hur kontrollen av digitaliseringen i allt högre grad fördelas mellan ett mer demokratiskt, oligarkiskt och auktoritärt styre, där äver regionala skillnader framhävs. 

Därför borde man också tala mer kontextbundet om teknologin, särskilt i en demokratisk miljö. Hurdana effekter och förutsättningar har olika teknologier och till dem hörande förändringar i kulturen och verksamhetssätten? Vad vill vi tillsammans med digitaliseringen? 

Jag tog även upp min fråga om möjligheterna till demokratisk digitaliseringsutveckling med ChatGPT. Boten nämnde delaktighet, öppenhet och konkreta fördelar och det har den helt rätt i. Förtroende är det digitala samhällets viktigaste kapital. 

På ett digitalt ansvarsfullt sätt preciserade ChatGPT också hur ”dessa åtgärder säkerställer att nyttan och riskerna med teknologin fördelas rättvist och öppet mellan alla medborgare. Målet är att säkerställa att de möjligheter och effekter som digitaliseringen medför inte fördjupar de samhälleliga klyftorna, utan att alla har tillgång till dem och kan utnyttja dem jämlikt.”
Väldigt vardagligt, och därför så viktigt.

Joonas Aitonurmi är specialsakkunnig vid MDB och ansvarar för myndighetens forskningssamarbete och prognostisering.