Samarbete krävs för att göra det smidigare för dödsboet att uträtta ärenden

En närståendes död är ett ämne som berör oss alla. Varje år dör cirka 60 000 människor i Finland, vilket innebär att ett motsvarande antal nya dödsbon upptecknas. I nuläget är skötseln av dödsboets ärenden ofta en lång och tung process för de närstående. Skötseln omfattar insamling och sammanställning av uppgifter samt uträttande av ärenden med olika myndigheter. Elektronisk ärendehantering är möjlig endast i begränsad utsträckning.

Digitalisering och automatisering ger tid för de anhörigas sorgearbete

Utmaningarna i nuläget har redan länge varit kända bland de aktörer som är kopplade till ärendet. I det nätverkssamarbete som gick under namnet ”Dödens ekosystem” bildades redan i slutet av förra decenniet en gemensam syn på hur man kan lösa utmaningarna på ett kundorienterat sätt. Detta arbete ledde slutligen till en skrivelse i det nuvarande regeringsprogrammet och till att verkställandet av finansministeriets program Underlättandet av smidig skötsel av en avliden anhörigs angelägenheter inleddes i april 2024.

Syftet med programmet är att minska de anhörigas administrativa börda
och ger mer tid för det viktigaste – sorgearbetet. 

Syftet med programmet är att säkerställa att ärenden som gäller en närståendes död sköts smidigt ge-nom att digitalisera nödvändiga handlingar och främja automatisering i myndighetsprocesserna. Målbilden är att man kan sköta dödsboets ärenden elektroniskt och att de nödvändiga uppgifterna förmedlas i strukturerad form mellan olika aktörer. 

Detta minskar de anhörigas administrativa börda och ger mer tid för det viktigaste – sorgearbetet. 

Samtidigt kan myndighetsprocesserna delvis förenklas och de nuvarande manuella arbetsskedena minskas. 

Smidigare verksamhet kräver nära samarbete med intressentgrupperna 

Helheten är dock komplex, inte enbart med tanke på det tekniska utvecklingsarbetet och samordningen av lagberedningen. 

Ekosystemet som sprider sig runt ämnet omfattar tiotals olika aktörer och näringsgrenar. Även om utvecklingen i själva programmet har begränsats till att smidiggöra skötseln av dödsboet och upprättandet av bouppteckningen, är antalet intressentgrupper och utvecklingsintressen ändå betydande. 

Att göra det smidigare för dödsboet att uträtta ärenden är en gemensam utmaning
och en möjlighet att visa att tjänsterna kan utvecklas utifrån livshändelser
med beaktande av människornas och organisationernas behov. 

Det står alltså klart att det krävs lösningar för att uppnå programmets mål till fullo och att kunden – i det här fallet dödsboets delägare – smidigare kan uträtta ärenden. Utöver de utvecklingsansvariga organisationerna måste även ekosystemets aktörer bli delaktiga i större utsträckning. Detta framhäver betydelsen av samarbetet med intressentgrupperna i programmet. 

Livshändelseorientering och kundperspektiv i fokus

Till framgångsfaktorerna hör också den kollektiva förmågan att behålla kundperspektivet i centrum för det gemensamma arbetet och att med ett större grepp bygga upp en fungerande servicehelhet jämfört med det organisationsspecifika perspektivet. 

Att göra det smidigare för dödsboet att uträtta ärenden är en gemensam utmaning och en möjlighet att visa att tjänsterna kan utvecklas utifrån livshändelser med beaktande av människornas och organisationernas behov. 

Välkommen med i samarbetet!

Nico Käräjäoja, programchef, finansministeriet