Barometern för digital säkerhet 2025: Finländarna litar på myndigheterna, men digitala bedrägerier och cyberhot oroar
Enligt Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas färska Barometer för digital säkerhet har finländarnas förtroende för den digitala säkerheten försämrats. I synnerhet cyberattacker och digitala bedrägerier upplevs som betydande hot. Även den snabba utvecklingen av artificiell intelligens och dess förmåga att behandla personuppgifter väcker oro. Förtroendet för myndigheterna, aktörerna inom finansbranschen och den egna arbetsgivaren har dock förblivit högt.
Enligt resultaten upplever 38 procent av respondenterna att deras förtroende för digital säkerhet har försämrats, medan över hälften (51 %) har samma förtroende som tidigare. Endast 11 procent uppger att förtroendet har stärkts.
Finländarna upplever fortfarande den digitala världen som ganska trygg. 91 procent upplever att de kan använda digitala enheter och tjänster på ett säkert sätt och 82 procent känner sig åtminstone ganska trygga.
"Nätbrottslighet, geopolitiska spänningar och artificiell intelligens syns i medierna och påverkar vardagen. Cirka 60 procent av medborgarna är nu oroade över cyberattacker riktade mot samhället och digitala bedrägerier, men finländarna litar fortfarande på sin egen kompetens och på myndigheterna. Jag tycker dock att trenden är oroväckande", säger ledande specialsakkunnig Kimmo Rousku vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
Användningen av artificiell intelligens blir vanligare – säkerheten oroar
Användningen av artificiell intelligens har snabbt blivit vanligare – var tionde finländare använder redan artificiell intelligens dagligen. Samtidigt har förtroendet för den artificiella intelligensens säkerhet minskat något: endast 20 procent tror att den behandlar personuppgifter på ett säkert sätt. Unga (26 %) litar mest på artificiell intelligens, personer över 65 år (14 %) minst.
Cyberhot oroar 60 procent av finländarna
I årets undersökning ställdes för första gången frågor om inställningen till cyberhot. Cyberhot oroar många: 60 procent av finländarna är ganska eller mycket oroade över cyberattacker riktade mot samhället och digitala bedrägerier. Trots det tror 51 procent av respondenterna att Finland är väl förberett på att bekämpa dem. Två av tre bedömde att den digitala säkerheten är på en bättre nivå i Finland än i de övriga EU-länderna.
Starkt förtroende för myndigheter och arbetsgivare
Även om oro framträdde i undersökningen, har förtroendet för myndigheterna, finansbranschen och den egna arbetsgivaren förblivit högt. 87 procent litar på myndigheterna, 82 procent på arbetsgivaren, 71 procent på läroanstalterna och 87 procent på finansbranschen.
Förtroendet har genomgående minskat en aning jämfört med i fjol. Ett undantag är att förtroendet för inhemska webbutiker har ökat med två procentenheter till 75 procent. Endast 23 procent litar på utländska webbutiker.
Genomförandet av undersökningen
Barometern för digital säkerhet 2025 genomfördes av Vastakaiku Oy på uppdrag av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Enkäten genomfördes i Bilendi Oy:s M3 Panel i juli-augusti 2025. Undersökningen besvarades av 1 250 respondenter och representerar ett nationellt representativt urval enligt kön, ålder och bostadsområde.
Mer information
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, ledande sakkunnig, Kimmo Rousku
tfn 0295 535 120 / 050 566 2986
[email protected]
- Palvelut henkilöasiakkaille
- Muutto
- Tarkasta omat henkilötietosi
- Tilaa todistus väestötietojärjestelmästä
- Nimenmuutos
- Edunvalvontavaltuutus ja varautuminen
- Aikuisen edunvalvonta
- Näin haet itsellesi edunvalvojaa
- Näin ilmoitat edunvalvontaa tarvitsevasta henkilöstä
- Milloin edunvalvoja tarvitsee luvan?
- Edunvalvojan tehtävät
- Milloin edunvalvoja tarvitsee sijaisen?
- Päämiehen toimintakelpoisuuden rajoittaminen
- Milloin edunvalvonta päättyy?
- Tietoa päämiehen läheisille
- Poissa olevan henkilön tai omaisuuden tulevan omistajan etujen valvominen
- Alaikäisen omaisuuden edunvalvonta
- Milloin alamme seurata alaikäisen omaisuuden hoitoa
- Tietoa edunvalvojille
- Alaikäisen edunvalvojan tehtävät
- Milloin edunvalvoja tarvitsee luvan?
- Milloin alaikäinen tarvitsee edunvalvojan elatusapuasiaa varten
- Milloin edunvalvoja tarvitsee sijaisen?
- Ohjeita leskeksi jääneelle lasten huoltajalle
- Usein kysyttyä alaikäisen edunvalvonnasta
- Lapsen syntymä ja adoptio
- Avioliitto ja parisuhde
- Kuolema ja perunkirjoitus
- Ulkomaalaisena Suomessa
- Ulkomaalaisen rekisteröinti väestötietojärjestelmään
- Opiskelijan opas
- Kotikunta
- Perhesuhteet ja siviilisääty
- Ulkomaalaisen muutto Suomeen, Suomessa ja Suomesta
- Ohjeita Ukrainasta saapuville
- Інструкції для українців
- Erityisasiantuntijoiden ja kasvuyrittäjien pikakaista
- Työntekijän opas
- Laillistamisohje
- Ulkomaisten asiakirjojen toimittaminen
- Julkisen notaarin todistamispalvelut
- Kansalaisuus
- Sukupuolen vahvistaminen
- Uskonnollisen yhdyskunnan jäsenyys
- Vaalit, äänioikeus ja kansalaisaloite
- Kaupanvahvistus
- Lahjailmoituksen rekisteröinti
- Kansalaisvarmenne ja sähköinen henkilöllisyys
- Palvelut organisaatioasiakkaille
- Varmenteet, kortit ja leimat
- Väestötietopalvelut
- Väestötietojärjestelmän ylläpito
- Maistraattirekisterien hakupalvelut
- Otteet rekistereistä
- Digiturvapalvelut
- Digituki
- Suomi.fi-palvelut
- Digitalisaatiota edistävät palvelut
- Julkisen notaarin palvelut
- Kaupanvahvistus
- Vihkimisoikeus
- Ohjeet hyvinvointialueille
- Finnish Authenticator -tunnistuspalvelu
- Avoin data
- Verkkoasiointi
- Tietoa virastosta
- Digi- ja väestötietovirasto
- Meille töihin
- Asioi sähköisesti
- Yhteystiedot
- Ajankohtaista
- Digi- ja väestötietovirasto sosiaalisessa mediassa
- Yleistiedoksiannot ja kuulutukset
- Automaattinen ratkaisumenettely
- Laatupolitiikka
- Asiakkaiden yhdenvertaisuussuunnitelma
- Tietosuoja
- Medialle
- Esitteet ja julkaisut
- Väestötietojärjestelmä
- Hankkeet
- Ennakointi ja tutkimusyhteistyö