Personbeteckningen

Personbeteckningen är ett identifieringssätt som individualiserar personerna bättre än enbart namnet. Det finns människor med samma namn, men inte två personer med exakt samma personbeteckning. Personbeteckningen är bestående.

Personbeteckningen används för att individualisera personer i olika myndigheters register och informationssystem samt i datatrafiken mellan dessa. Också vissa aktörer i den privata sektorn, såsom banker, försäkringsbolag och enskilda hälsovårdsproducenter kan behöva personbeteckningen för att säkerställa att uppgifterna registreras på rätt person.

Personer som införs i Finlands befolkningsdatasystem får en personbeteckning. Personbeteckningen togs i bruk i Finland på 1960-talet.

Det krävs inga åtgärder av föräldrarna för att ett barn som föds i Finland ska få en personbeteckning. Sjukhuset meddelar uppgifterna om det nyfödda barnet direkt till befolkningsdatasystemet. I samband med registreringen av födelseuppgifter antecknas en personbeteckning för barnet i befolkningsdatasystemet.

En finsk medborgare född utomlands får en personbeteckning då Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata på begäran av föräldrarna har registrerat barnet i befolkningsdatasystemet.

Ett barn som adopteras från utlandet till Finland får i allmänhet en personbeteckning efter ankomsten till Finland. Adopterade från vissa länder får dock en personbeteckning redan innan de kommer till Finland.

En utländsk medborgare som flyttar till Finland får en personbeteckning då hen i samband med beviljandet av uppehållstillstånd eller på egen begäran registrerats i befolkningsdatasystemet.

Personbeteckningen är bestående. En personbeteckning kan endast ändras om födelsedatumet eller könet är fel eller om personen fastställs tillhöra det motsatta könet. Dessutom i mycket exceptionella fall kan personbeteckningen ändras för att skydda en person, om dennes hälsa eller säkerhet hotas eller om en annan person upprepade gånger har missbrukat beteckningen.

Länkar till lagar som berör ärendet

Lag om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 661/2009, 11 §

Vanliga frågor

Du behöver personbeteckningen till exempel för att ansöka om pensioner och andra förmåner. Personbeteckningen behövs också för utbetalning av löner och arvoden för att pengarna ska gå till rätt person.

Omsorgsfullt bruk av personbeteckningen minskar riskerna för felregistreringar och ökar således skyddet för individens personuppgifter.

För identifiering av en person får inte användas enbart personbeteckningen eller en kombination av personbeteckningen och namnet, utan för tillförlitlig identifiering behövs också andra personuppgifter (Dataskyddslagen (1050/2018) 29 § 5 mom.).

Personbeteckningen anger personens födelsedatum och det kön som antecknats i befolkningsdatasystemet.

Av personbeteckningen framgår inga andra personuppgifter, såsom personens medborgarskap, hemkommun och uppehållsrätt i Finland. Du kan heller inte bestyrka din identitet enbart genom att uppge din personbeteckning.

Karin Köckermans personbeteckning är 131052-308T. Födelsetiden, 131052, anger dagen, månaden och året då Karin är född, dvs. den 13 oktober -52.

Skiljemarkören efter födelsetiden anger födelseårhundradet. Eftersom Karins skiljemarkör är ett bindestreck (-),är hon född på 1900-talet, dvs. år 1952. Skiljemarkören för personer som är födda på 1800-talet är ett plustecken (+), för personer födda på 1900-talet är antingen ett bindestreck (-) eller bokstaven Y och för personer födda på 2000-talet bokstaven A. I framtiden kan också andra skiljemarkörer tas i bruk för att garantera att personbeteckningarna räcker till (se 2 § i förordningen om befolkningsdatasystemet).

Det individuella numret, som i Karins fall är 308, skiljer åt personer som har samma födelsetid. Hos män är numret udda och hos kvinnor jämnt. I praktiken är det individuella numret ett tal mellan 002 och 899.

Kontrollbeteckningen utgörs av en siffra eller en bokstav som är det sista tecknet i personbeteckningen. Den får man genom att dividera det niosiffriga talet som bildas av födelsetiden och individnumret med 31.

Kontrolltecknet bestäms på basis av divisionsresten enligt vidstående tabell:

Rest = kontrolltecken

0 = 0

1 = 1

2 = 2

3 = 3

4 = 4

5 = 5

6 = 6

7 = 7

8 = 8

9 = 9

10 = A

11 = B

12 = C

13 = D

14 = E

15 = F

16 = H

17 = J

18 = K

19 = L

20 = M

21 = N

22 = P

23 = R

24 = S

25 = T

26 = U

27 = V

28 = W

29 = X

30 = Y

När man med räknemaskin räknar ut resten som anger kontroltecknet i personbeteckningen och resultatet blir ett decimaltal gör man på följande sätt: decimalsiffran efter kommatecknet multipliceras med 31 och resultatet avrundas till närmaste heltal enligt följande exempel.

Karin Köckermans personbeteckning är 131052-308T. Numret 131052308 divideras med 31 varvid resultatet, beroende på vilken precision räknemaskinen har, kan bli exempelvis decimaltalet 4227493,8064516129032258064516129.

När nummerserien 0,8064516129032258064516129 multipliceras med 31 blir resultatet 24,9999999999999999999999999. Detta avrundas till närmaste heltal som är 25 och motsvaras av kontrolltecknet T.

Om ett barn fötts hemma eller någon annanstans än på en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården ska den läkare, barnmorska, sjukskötare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som har bistått modern anmäla ett barn som fötts levande till befolkningsdatasystemet (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata).

Anmälan görs med blanketten ”Anmälan om födelse till befolkningsdatasystemet”. Blanketten fylls i och skickas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast dagen efter förlossningen eller senast dagen efter att barnets födelse har anmälts till verksamhetsenheten inom hälso- och sjukvården eller den yrkesutbildade personen inom hälso- och sjukvården.

Om ett barn föds utan bistånd av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska modern själv eller barnets vårdnadshavare anmäla födseln till en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, som i sin tur ska anmäla födseln till befolkningsdatasystemet (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata). Blanketterna fås hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Ge respons och lämna utvecklingsförslag

Personbeteckningen

Länkar till lagar som berör ärendet

Vanliga frågor

Vad behövs personbeteckningen för?

Vad berättar personbeteckningen?

Hur bestäms kontrolltecknet?

Hur får barnet en personbeteckning, om förlossningen sker hemma eller annanstans med bistånd av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården?

Hur får barnet en personbeteckning, om förlossningen sker hemma eller annanstans utan bistånd av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården?