Uppgörande av intressebevakningsfullmakt    

Vittnena ska veta att det handlar om en intressebevakningsfullmakt, men de behöver inte underrättas om handlingens innehåll. Ett vittne ska vara myndigt och förstå vad det innebär att vara vittne. Ett vittne får heller inte vara jävigt. Vittnena bör vid sidan av sina underskrifter anteckna sitt födelsedatum och sin kontaktinformation samt ort och tid för bevittnandet. De ska nämna att de varit samtidigt närvarande vid upprättandet av fullmakten. De ska också anteckna iakttagelser om fullmaktsgivarens förmåga att förstå fullmaktens betydelse och andra omständigheter som de anser vara av betydelse för fullmaktens giltighet.

Med ett ojävigt vittne avses att vittnet inte får vara nära släkt med fullmaktsgivaren eller fullmaktstagaren. Om det i fullmakten utses flera fullmaktstagare, får ett vittne inte vara nära släkt med någon av dessa. Om fullmakten har bevittnats av en jävig person, kan inte förmyndarmyndigheten fastställa fullmakten. Därför är det viktigt att ett vittne som undertecknat fullmakten inte är jävig. Enligt lagen är fullmaktsgivaren själv och dennes partner jäviga vittnen. Jäviga vittnen är även fullmaktsgivarens eller dennes partners barn, barnbarn, syskon, förälder eller far- och morförälder och partner till en sådan person. Även fullmaktstagaren som nämns i fullmakten och dennes partner är jäviga. På samma sätt är fullmaktstagarens eller dennes partners barn, barnbarn, syskon, förälder eller far- och morförälder och partner till en sådan person jäviga. Med partner avses makar och personer som lever i ett gemensamt hushåll i äktenskapliga förhållanden eller andra parförhållanden. Med släktingar jämställs motsvarande halvsläktingar.

Med en intressebevakningsfullmakt utser en person en fullmäktig att sköta sina ärenden i framtiden när fullmaktsgivaren inte längre själv förmår sköta dem. Till fullmäktige kan utses en för fullmaktsgivaren tillförlitlig person (fullmäktige) som fullmaktsgivaren vill anförtro sina angelägenheter i framtiden. Fullmäktigen kommer ofta från fullmaktsgivarens närkrets. Som fullmaktstagare fungerar dock vilken person som helst, för vilken fullmaktsgivaren har särskilt förtroende, till exempel en vän eller en yrkesperson inom medelsförvaltning. Företag, föreningar eller allmänna intressebevakare kan inte utses till mottagare av en intressebevakningsfullmakt.

En intressebevakningsfullmakt upprättas för framtiden och situationerna kan förändras mellan det att fullmakten upprättats och fastställts. Det är bra att i intressebevakningsfullmakten utse en sekundär fullmäktig, till exempel ifall att den egentliga fullmäktigen är permanent oförmögen att verka som fullmäktig eller inte vill anta uppdraget. Man kan utse flera sekundära fullmäktige. I detta fall lönar det sig att i fullmakten ange ordningen, i vilken man önskar att de tilldelas uppdraget.
I fullmakten bör även antecknas fullmäktigens ersättare. En ersättare för fullmäktigen behövs till exempel i situationer där den egentliga fullmäktigen är tillfälligt oförmögen att sköta uppdraget exempelvis på grund av sjukdom. Den egentliga fullmäktigen kan även tillfälligt förhindras att sköta uppdraget på grund av jävighet. I detta fall är det bra att man i fullmakten har utsett en ersättare åt fullmäktigen, till exempel en ojävig person utanför familjen. Jävighet kan uppstå till exempel vid avvittring och arvskifte eller vid försäljning av fullmaktsgivarens egendom.

Då man upprättar intressebevakningsfullmakten bör man reflektera över om man vill att fullmäktigen får ge gåvor å fullmaktsgivarens vägnar, till exempel på en närståendes bemärkelsedag. Fullmaktstagaren har enligt lagen endast behörighet att på fullmaktsgivarens vägnar ge sådana gåvor, vars grunder har preciserats i fullmakten. Annars har personen inte behörighet att ge gåvor ur fullmaktsgivarens egendom.

Fullmaktstagaren får heller inte vara jävig när han eller hon ger gåvor å fullmaktsgivarens vägnar.  

Fullmäktigen kan under uppdraget bli jävig att företräda fullmaktsgivaren. Jävighet kan uppstå till exempel på grund av att fullmäktigen eller en närstående till denne är motpart i ett ärende som ska uträttas. Detta gäller vanligtvis till exempel hyresavtal, bostadsköp, arvskifte eller gåvor.

Fullmäktigen är enligt lagen jävig att företräda fullmaktsgivaren, om fullmäktigen själv, dennes parter eller någon annan som fullmäktigen företräder är motpart i ett ärende. Fullmäktigen är även jävig om motparten i ett ärende är dennes partners barn, barnbarn, syskon, förälder, far- och morförälder eller partner till dessa personer. Fullmäktigen är även jävig i sådana fall där motparten är ett barn till fullmäktigens syskon eller ett syskon till fullmäktigens förälder.

Om det i intressebevakningsfullmakten har utsetts en ersättare för fullmäktigen (t.ex. en person utanför familjen) kan han eller hon i detta fall ansöka om fastställande av intressebevakningsfullmakten för sin del. När myndigheten har fastställt fullmakten för fullmäktigens ersättare har denne behörighet att företräda fullmaktsgivaren i det ärende där den egentliga fullmäktigen är jävig.

• sälja eller annars överlåta fastigheten
• söka inteckning i fastigheten
• upplåta panträtt i fastigheten

Intressebevakningsfullmakten ska omfatta en bestämmelse, enligt vilken fullmakten träder i kraft ifall fullmaktsgivaren blir oförmögen att sköta sina angelägenheter på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna eller försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak.

Den som befullmäktigas genom en intressebevakningsfullmakt ges behörighet att sköta fullmaktsgivarens ärenden. Dessutom kan det vara nödvändigt att ge fullmäktigen närmare instruktioner för hur denne använder denna fullmakt. Dessa instruktioner är individuella och bindande för fullmäktigen. Det lönar sig att upprätta instruktionerna skriftligt. När man upprättar en intressebevakningsfullmakt bör man reflektera över om det finns ärenden som är så viktiga att man vill ge fullmäktigen närmare instruktioner om hur de ska skötas. Dessa instruktioner kan gälla försäljning eller bevarande av egendom eller hur medel ska användas.

Fullmaktsgivaren kan i fullmakten eller instruktionerna ge bestämmelser gällande fullmäktigens arvode och ersättning av kostnader. Fullmaktsgivaren och fullmäktigen kan även sinsemellan avtala om dessa. Om inget har bestämts eller avtalats om dessa har fullmäktigen rätt att av fullmaktsgivarens medel få ersättning för nödvändiga kostnader samt ett arvode som är skäligt i förhållande till uppdragets art och omfattning. Justitieministeriets anvisning om intressebevakarens arvode enligt lagen om förmyndarverksamhet kan inte tillämpas direkt på intressebevakningsfullmäktigens uppdrag och dennes arvode.

Förmyndarmyndigheten kan inte ge fullmäktigen närmare eller fallspecifika anvisningar gällande arvodet storlek. Arvodets storlek kan bedömas av myndigheten till exempel i samband med en myndighetsanmälan gällande revision eller fullmaktstagarens verksamhet.

Fullmakten upprättas skriftligen och enligt föreskrivna formkrav. Fullmakten undertecknas vid samtidig närvaro av två ojäviga vittnen. Intressebevakningsfullmakten ska uppfylla vissa formkrav så att den kan godkännas som intressebevakningsfullmakt – till skillnad från vanliga fullmakter. 

Av intressebevakningsfullmakten ska framgå vem som upprättat fullmakten (fullmaktsgivaren) och personen som befullmäktigas att företräda fullmaktsgivaren i dennes angelägenheter (fullmäktigen). Av intressebevakningsfullmakten ska framgå de ärenden, i vilka fullmäktigen har behörighet att företräda fullmaktsgivaren. Fullmaktsgivaren kan befullmäktiga fullmäktigen att företräda fullmaktsgivaren i ärenden som gäller till exempel fullmaktsgivarens egendom och andra ekonomiska angelägenheter samt i ärenden som gäller fullmaktsgivarens person, såsom hälso- och sjukvård. Fullmakten kan omfatta även mycket detaljerade bestämmelser gällande skötsel av egendom och ärenden, såsom försäljning av fast egendom, gåvor som ges från fullmaktsgivarens medel, fullmäktigens arvoden och kostnadsersättning samt övervakning av dennes verksamhet. Det är bra att fråga av fullmäktigen innan fullmakten ges huruvida han eller hon är redo att anta uppdraget när det blir dags. 

Intressebevakningsfullmakten ska omfatta en bestämmelse, enligt vilken fullmakten träder i kraft ifall fullmaktsgivaren blir oförmögen att sköta sina angelägenheter på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna eller försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak. 

Vid upprättandet av en intressebevakningsfullmakt rekommenderas det att man anlitar en sakkunnig, eftersom fullmakten ska uppfylla vissa formkrav. Detta är dock inte nödvändigt, eftersom handlingen kan upprättas självständigt, såvida man ser till att intressebevakningsfullmakten uppfyller de lagstadgade kraven.

Intressebevakningsfullmakten ska upprättas skriftligen och den som upprättar fullmakten ska själv underteckna den. När intressebevakningsfullmakten undertecknas ska två ojäviga vittnen samtidigt närvara. Även dessa ska underteckna fullmakten. 

Intressebevakningsfullmakten är ett utmärkt sätt att förbereda sig på att få ärenden skötta när den egna funktionsförmågan försämras. Det är bra att upprätta en intressebevakningsfullmakt även om det är möjligt att personen aldrig har behov av en sådan. Å andra sidan kan det mycket snabbt uppstå situationer då representation krävs.

De ärenden som ska skötas är i allmänhet mycket sedvanliga och vardagliga, såsom betalning av fakturor och skötsel av egendom. Fullmäktigen kan också åläggas att vidta betydande åtgärder, såsom försäljning av fast egendom, bostadsaktier eller fordon. Om fullmaktsgivaren har företagsverksamhet, kan fullmäktigen vid behov vidta åtgärder för att ordna företagsverksamheten. Det är lätt att hitta och räkna upp exempel.

Intressebevakningsfullmakter upprättas och rådgivning om fullmakternas innehåll ges av bland annat banker, advokatbyråer och juridiska byråer samt rättshjälpsbyråer.

Till förmyndarmyndighetens roll och uppgifter hör inte rådgivning om innehållet i en intressebevakningsfullmakt eller uppgörande av en intressebevakningsfullmakt. Förmyndarmyndigheten fungerar som den myndighet som fastställer intressebevakningsfullmakten och ger i anslutning till denna uppgift allmänna anvisningar i ärenden som gäller intressebevakningsfullmakter samt anvisningar om fastställande av fullmakt.

• • att den innebär ett bemyndigande
• • i vilka ärenden fullmäktigen har rätt att företräda fullmaktsgivaren
• • fullmaktsgivare och fullmäktig
• • att fullmakten träder i kraft, om fullmaktsgivaren förlorar förmågan att sköta sina angelägenheter på grund av sjukdom eller av någon annan motsvarande orsak (villkor för ikraftträdande).

I en intressebevakningsfullmakt kan en ersättare utses för den händelse att fullmäktigen på grund av sjukdom eller jäv eller av någon annan orsak tillfälligt blir förhindrad att sköta sitt uppdrag. I intressebevakningsfullmakten kan också utses en fullmäktig i andra hand för den händelse att fullmäktigen inte tar emot uppdraget, avstår från det eller blir permanent förhindrad att sköta det.

• att den innebär ett bemyndigande
• i vilka ärenden fullmäktigen har rätt att företräda fullmaktsgivaren
• fullmaktsgivare och fullmäktig
• villkor för ikraftträdande fullmakten träder i kraft, om fullmaktsgivaren förlorar förmågan att sköta sina angelägenheter på grund av sjukdom, störningar i de psykiska funktionerna eller försvagat hälsotillstånd eller av någon annan motsvarande orsak.

• fullmakten ska lämnas in skriftligen
• två ojäviga vittnen ska vara närvarande samtidigt som fullmaktsgivaren undertecknar fullmakten eller erkänner sin underskrift
• efter detta ska vittnena bestyrka handlingen med sina underskrifter
• vittnena ska veta att det är fråga om en intressebevakningsfullmakt.

För att bestyrka fullmakten behövs två vittnen. De ska vara närvarande samtidigt som fullmaktsgivaren undertecknar fullmakten eller erkänner sin underskrift i den. Därefter ska vittnena bestyrka fullmakten med sina underskrifter. Vittnena ska känna till att det är fråga om en intressebevakningsfullmakt, men fullmaktsgivaren behöver inte avslöja handlingens innehåll för dem.

Vittnena ska vid sina underskrifter anteckna sitt födelsedatum och sin kontaktinformation samt ort och tid för bevittnandet. De ska nämna att de samtidigt varit närvarande när fullmakten upprättades. De ska också anteckna iakttagelser om fullmaktsgivarens förmåga att förstå fullmaktens betydelse och andra omständigheter som de anser vara av betydelse för fullmaktens giltighet.

Notarius publicus uppgift vid bestyrkande av underskrift är snävare än uppgiften som vittne av intressebevakningsfullmakt. Därför är notarius publicus inte vittne till fullmakten.

Övriga anställda vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är inte heller vittnen till fullmakten för att undvika eventuella jävsituationer. Ett vittne ska också alltid bedöma fullmaktsgivarens förmåga att förstå och därför förutsätter bestyrkandet alltid en viss kännedom om fullmaktsgivaren. Därför kan myndighetens anställda inte heller vara vittnen till kundernas fullmakter.

Intressebevakningsfullmakten kan upprättas av en person som har fyllt 18 år och som kan förstå intressebevakningsfullmaktens betydelse. Det avgörande är inte diagnosen eller när den har ställts, utan själva förmågan att förstå är avgörande.

Behörigheten att utfärda fullmakt kan i enskilda fall ännu finnas kvar även om personen redan har förlorat förmågan att sköta sina ärenden i den mån att fullmakten i praktiken kan fastställas genast efter att den utfärdats.

En läkare kan vid behov ge ett utlåtande om huruvida personen kan förstå intressebevakningsfullmaktens betydelse trots konstaterad sjukdom.

Med en intressebevakningsfullmakt utser en person en fullmäktig att sköta sina ärenden i framtiden när fullmaktsgivaren inte längre själv förmår sköta dem. Till fullmäktige kan utses en för fullmaktsgivaren tillförlitlig person (fullmäktige) som fullmaktsgivaren vill anförtro sina angelägenheter i framtiden. Fullmäktigen kan endast vara en så kallad fysisk person, det vill säga en levande person. Han eller hon ska ha fyllt 18 år i det skede då fullmakten fastställs för honom eller henne.

Fullmakten kan inte fastställas om det finns grundad anledning att misstänka att fullmäktigen är oförmögen eller olämplig att verka som fullmäktig. Till exempel kan det att en intressebevakare har förordnats för fullmäktigen själv visa att han eller hon är oförmögen att fungera som fullmäktig. Att en fullmäktig gör sig skyldig till brott kan å sin sida visa att han eller hon är olämplig att fungera som fullmäktig. Vid bedömningen av fullmäktigens lämplighet beaktas också om hans eller hennes ekonomiska angelägenheter har skötts på behörigt sätt. För detta ändamål kan förmyndarmyndigheten kontrollera fullmäktigens utsöknings- eller kreditupplysningar.

Lagen begränsar inte i sig antalet fullmäktiga. Om det finns fler än en fullmäktig och de har samma uppgift, är det bra om det av fullmakten framgår om vilken fullmäktig som helst ensam kan företräda fullmaktsgivaren eller om de fullmäktiga ska agera tillsammans. Det är bra att fundera på detta ur ett praktiskt perspektiv, till exempel om de fullmäktiga alltid ska uträtta ärenden hos banken/myndigheter tillsammans eller om en fullmäktig kan agera ensam.

En intressebevakningsfullmakt upprättas för framtiden och situationerna kan förändras mellan det att fullmakten upprättats och fastställts. Det är bra att i intressebevakningsfullmakten utse en sekundär fullmäktig, till exempel ifall att den egentliga fullmäktigen är permanent oförmögen att verka som fullmäktig eller inte vill anta uppdraget. Man kan utse flera sekundära fullmäktiga. I detta fall lönar det sig att i fullmakten ange ordningen, i vilken man önskar att de tilldelas uppdraget.

I fullmakten bör även antecknas fullmäktigens ersättare. En ersättare för fullmäktigen behövs till exempel i situationer där den egentliga fullmäktigen är tillfälligt oförmögen att sköta uppdraget exempelvis på grund av sjukdom. Den egentliga fullmäktigen kan även tillfälligt förhindras att sköta uppdraget på grund av jävighet. I detta fall är det bra att man i fullmakten har utsett en ersättare åt fullmäktigen, till exempel en ojävig person utanför familjen. Jävighet kan uppstå till exempel vid avvittring och arvskifte eller vid försäljning av fullmaktsgivarens egendom.

Ett vittne ska vara myndigt och förstå vad det innebär att vara vittne. Ett vittne får heller inte vara jävigt.

Med ett ojävigt vittne avses att vittnet inte får vara nära släkt med fullmaktsgivaren eller fullmaktstagaren. Om det i fullmakten utses flera fullmaktstagare, får ett vittne inte vara nära släkt med någon av dessa. Om fullmakten har bevittnats av en jävig person, kan inte förmyndarmyndigheten fastställa fullmakten. Därför är det viktigt att ett vittne som undertecknat fullmakten inte är jävigt. Enligt lagen är fullmaktsgivaren själv och dennes partner jäviga vittnen. Jäviga vittnen är även fullmaktsgivarens eller dennes partners barn, barnbarn, syskon, förälder eller far- och morförälder och partner till en sådan person. Även fullmaktstagaren som nämns i fullmakten och dennes partner är jäviga. På samma sätt är fullmaktstagarens eller dennes partners barn, barnbarn, syskon, förälder eller far- och morförälder och partner till en sådan person jäviga. Med partner avses makar och personer som lever i ett gemensamt hushåll i äktenskapliga förhållanden eller andra parförhållanden. Med släktingar jämställs motsvarande halvsläktingar.

• • fullmaktsgivarens make/maka
• • fullmaktsgivarens eller dennes makes/makas barn, barnbarn, syskon, förälder eller far- eller morförälder eller en sådan persons partner
• • fullmäktigen eller hans eller hennes partner
• • fullmäktigens eller dennes partners barn, barnbarn, syskon, förälder eller far- eller morförälder eller en sådan persons partner.

Vittnena bör vid sidan av sina underskrifter anteckna sitt födelsedatum och sin kontaktinformation samt ort och tid för bevittnandet. De ska nämna att de varit samtidigt närvarande vid upprättandet av fullmakten. De ska också anteckna iakttagelser om fullmaktsgivarens förmåga att förstå fullmaktens betydelse och andra omständigheter som de anser vara av betydelse för fullmaktens giltighet.

Vittnena ska veta att det handlar om en intressebevakningsfullmakt, men de behöver inte underrättas om handlingens innehåll.